- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1369

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - U ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ü.—Uhr

1369

U.

U. (V. 1. V.R.), förk. för lat. Urbs, staden,
d. v. s. Eom. — U. (V.)> förk. för lat. uxor,
hustru, maka.

U, kem., atomtecken för Uran.

U på franska mynt betecknar
myntnings-orten Pau.

U, med., tecken för urinämne.

U, med., tecken för urinsyra.

U-, i afrikanska, geografiska namn betyder
land. (Jfr Be-, M’- och Wa-).

Ua, irl. (på engelska förk. till O’),
betyder i irländska tillnamn sonson. T. ex.
Ua Mall, 0’Neill.

U-balk, fason järn, i genomskärning
liknande ett U.

Ubbe, fornnordiskt mansnamn. Buret av en
sagohjälte (med tillnamnet den frisiske),
som i Bråvalla slag stred på Harald
Hil-detands sida.

Ubbelohders viskosimeter, viskosimeter (se
d. o.) för tunna vätskor.

Ubera’lfontän (fr. fontaine uhérale), fontän
med en tidens pånyttfödelse
symboliserande figur, föreställande en kvinna, ur vars
bröst vatten framväller.

Uberte’t {lat. ube’rtas), ymnighet,
fruktbarhet; rikedom.

Ubi, lat., varest, där. — U. Ba’cchus re’gnat,
Ve’nus sa’ltat, där Backus regerar, dansar
Venus. — U. be’ne, i’bi pa’tria, där det är
gott att vara, där är ens fosterland. —
U. irrita’tio, ibi afflu’xus, där retning är,
är tillopp (en medicinsk maxim). — U. lex,
ibi poena {1. - pe’na), där en lag finnes,
finnes även straff. — U. patria, ibi bene,
där fosterlandet är, där är det gott att
vara. — U. peri’culum, ibi lex, där en fara
är för handen, uppstår (en mot faran
riktad) lag. — U. Pe’trus, ibi eccle’sia, där
Petrus är, där är kyrkan. — U. rem me’am
inve’nio, e’am vi’ndico, där jag finner mitt,
tager jag det. — U. soIitu’dinetam fa’ciunt,
pacem appe’llant, där de lagt ett land öde,
kalla de detta för fred. Enl. Tacitus’
barbarernas uppfattning om kejsartidens
romare. — Ubi’que, allestädes, överallt.

U’bierna, en fordom vid Rhen boende
germansk folkstam.

Ubikvi’st (av lat. uhi’que, allestädes), hot.,
växt, som förekommer över större delen
av jorden. — Ubikvi’ster 1. Ubikvita’rier,
anhängare av läran om ubikvitet (se följ.
ord). — Ubikvite’t (lat. ubiquitas),
alle-städesnärvaro; särskilt enl. lutherska
läran Kristi lekamens närvaro i
nattvarden. — Ubikvitä’r, överallt tillfinnandes.

Ubi’que, se under Ubi.

Uby’ker, ett förr i Transkaukasien, nu
huvudsakligen i Turkiet boende folk.

U-båt, förk. för undervattensbåt.

U. C., förk. för eng. Upper Canada, Övre
Kanada.

U. c., förk. för lat. u’rbis condi’tæ, räknat
från staden Roms grundläggning.

u. c., tonk., förk. för ital. una corda, en
sträng. Jfr A una corda.

Ucha’tiimetoden, metod att framställa
degel-stål, uppfunnen av österrikaren F. v.
Uchatius. — Uchatiusbrons 1. Stålbrons,
en av F. v. Uchatius uppfunnen legering,
använd som kanometall. — Uchatiusstål,
degelstål, framställt enl. uchatiimetoden.

Ucuhubafett, se Bicuhybafett.

U. D., förk. för Utrikesdepartementet.

Udainsakr (de "odödes" åker), de
germanska hedningarnas benämning på de
kristnas paradis.

Udali, se Sterculiabast.

Uddevallare, dets. som Panacé.

Uddljud, språkv., ett ords begynnelseljud.

Uddrim, metr., dets. som alliteration.

UMema, U’denma, UuMenmaa, benämning
på en fartygstyp i svenska
skärgårdsflottan på 1700-t.

U’der 1. Udi’ner, en i ö. Kaukasus boende
folkstam. — U’diska, udernas språk.

Uditore, ital. (1. oditå’re, av lat. audi’tor,
åhörare), titel på vissa påvliga
ämbetsmän. — U. della ca’m€ra,
skattkammarråd. — U. d. rota, statsråd.

Udo, bot., japansk köksväxt, Ara’lia corda’ta
1. A. edu’lis, vars unga, blekta bladskaft

Udome’ter (av lat. uda’re, väta, och gr.
me’tron, mått), nederbördsmätare.

U’dus, bot., fuktig.

Udvalg, da. och no., utskott.

Ueberbrett’1 (1. yb-), ett ord av österrikiskt
ursprung, som betecknar en litterär
varieté med prestationer av konstnärlig
art. — Ueberempfi’ndlichkeit, med.,
överkänslighet, anafylaxi.

Uenja, se Ma-njema.

Uffi’zieriia 1. UiFi’zipalatset (ital. Palazzo
degli Uffizi), ett i Florens beläget palats,
där ett världsberömt museum är inrymt.

Uge, da., vecka.

Uggla, sjöv., en seglare säges "fånga uggla"
1. "prisvända", då den plötsligt går över
stag utan rorsmannens avsikt.

Uggleved, folkligt namn på s. k. lysved,
murken ved, som lyser med ett svagt sken,
emedan den är genomdragen med
svamp-mycelium.

Ugriska folk, de finska folken ostjaker,
vo-guler och ungrare (se d. o.). — U. språk,
ostjakernas, vogulernas och magyarernas
(ungrarnas) språk.

Uhla’ner, se Ulaner.

Uhr, ty. (1. or), ur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free