- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1370

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - u. i. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1370 u. i.—Ulmarius

u. i., förk. för ut i’nfra, såsom nedan står.

Uigu’rer 1. Ujgu’rer, ett i Turkestan boende
turkiskt folk.

Uitlanders, holL (1. öjt-), utlänningar. I
Sydafrika benämning på vita, som ej äro av
boerhärkomst.

Uj-, ung. (1. oj-), betyder i sammansatta
ortnamn ny-.

U. J. D., förk. för utriusque juris doctor (se
under Doctor).

Ujgu’rer, se Uigurer,

Ujhely, ett Tokajvin.

Ujo, port. (1. o’sjå), ett omtyckt
portvinsmärke.

U-järn, sé U-halkar.

U. K., förk. för eng. United Kingdom, det
förenade konungariket (Storbritannien
och Irland).

Uk agatho’n polykoiranie, he’is ko’iranos
esto, gr., màngherravälde är icke ett gott,
en härskare vare. Citat ur Homeros’ Iliad.

Uka’s, ry., kejserlig rysk förordning 1.
befallning; våldsbud.

Uki’ner, ett korjakiskt folkslag.

Ukiyoye, jap., eg. "världslig bild", den
folkliga japanska målarskolan.

Ukko, fi., gubbe; fi. myt., benämning på
Jumala. — Ukon malja, "gubbens skål",
dracks vid vårsådden. — U. vaket,
"gubbens kalas", hölls vid vårsådden. — U.
vuori, "gubbens berg", plats för offer åt
Ukko.

Ukule’le, hawaiskt namn (eg. hoppande
loppa) på en fyrsträngad gitarr, urspr. en
portugisisk machete.

U. L., förk. för Utsökningslagen.

Ulad, arabiska nomadstammar i Nordafrika.

Ula’k, turk., ridande ilbud.

Ulalgi’ (av gr. u’lon, tandkött, och a’Ig os,
smärta), med., smärta i tandköttet.

Ulama’ 1. Ulema’, arah., "lärda", de
rättslärda teologerna inom islam.

UIa’ner, tatariska, krigsk., med pik 1. lans
väpnat kavalleri. — Ula’nka, ulanernas
vapenrock. — Ulanmössa, en av ulanerna
buren till huvudet slutande huvudbonad
med fyrkantig kulle.

Ulceratio’n, Ulcere’ra, Ulcerö’s, se under
följ. ord.

U’lcus, pl. Ulce’ra, lat., med., sår. — Ulcus
anticru’ris, kroniskt bensår. — U.
arthri’-ticum, giktknöl. — U. carcino’dis,
kräft-artad svulst, kräftknöl. — U. corne’æ,
hornhinnesår. — U. cru’ris, kroniskt
bensår. — U. duodena’le, sår på
tolvfinp-er-tarmens slemhinna. — U. du’rum, syfilis.
— U. juxtapylo’ricum, magsår nära
mag-munnen. — U. molle, schanker. — U.
pe’p-ticum, maesår. — U. perfo’rans, brand
med sårbildning. — U. ro’dens, kroniskt
frätande sår. — U. rotu’ndum, det enkla,
runda magsåret. — U. septi na’rium
per-fo’rans, sår genom näsans sidoväggar
(hos kromarbetare). —• U. sinuo’sum,
fistelsår. — U. vene’reum, venerisk svulst

1. böld. — U. ventri’culi, enkelt magsår. —
Ulceratio’n, bulnad, varbildning. —
Ul-cere’ra (lat. ulcera’re), bulna, vara sig.
— Ulcero’sus 1. Ulcerö’s, bulnad, varig.

U’lcus est, lat., "det är ett sårbart ställe",
citat från Cicero. — U. la’ngere, "röra vid
såret", "röra vid en ömtålig punkt", citat
från Terentius.

Ulema, arah., se Ulama.

Ulenspiegel, se Eulenspiegel.

UTex europæ’us, hot., ärttörne, låg, tornig
buske med barrlika blad och gula
blommor, tillhörande fam. Legumino’sæ.
Stundom odlad.

Ulexi’n, se Cyticin.

Ulexi’t 1. Tinkalci’t, miner., ett
kalknatron-borat, som uppstår vid avdunstning i vissa
saltsjöar.

Ulf, se Ulv.

U’lfilas’ bibelöversättning, se Codex
argen-teus (under Argenteus).

UIigino’sug, hot., växande på sanka ställen,

Ulisi’po, äldsta namnet på Lissabon.

UIi’tis, gr., med., inflammation i tandköttet;
även inflammation i ett ärr.

Uli’xes, se Odysseus.

Uljo far 1. Gunpowder (se d. o.), en grön
kinesisk tesort.

Ulk, ty., skämt; skämtblad, som medföljer
"Berliner tageblatt".

Ulk, zool., marulk; simpa.

Ull, se Uller.

U’lla, kvinnonamn = Ulrika (se d. o.).

U’ller 1. Ull, nord. myt., en av åsagudarna,
Sivs son och Tors styvson, härskare över
Ydalarna. Anropades vid envig.

Ullmanni’t, miner., en nickelmalm.

Ullmätare, se Eriometer.

Ulloas ring (Z. oljå’as -), metr., en Ijusring
kring solen då denna står lågt och dimma
råder. (Uppkallad efter spanjoren A. de
Ulloa).

Ullr, se Ull.

Ullsmörblomma, hot., se Ranunculus
illyri-cus.

Ullstoft, det vid överskärning av kläde 1. d.
och vid spinning av ull uppkomna avfallet.
Användes till stoft- 1. velurtapeter samt
såsom pödningsämne.

Ullsvett, dets. som Lanolin (se d. o.).

Ullsäcken {eng. the woolsaclc), en med ull
stoppad, av rött kläde överdragen,
ryggstödslös soffa, som utgör lordkanslerns
ämbetsplats i engelska överhuset.

Ulltistel, hot., se Onopordon.

Ullträd, hot., se Kapok.

U’llucus, hot., se Basellaceæ.

Ullvide, hot., se Salix.

Ullört, hot., se Filago.

Ulma’ceæ, hot., underfamilj av fam.
Urti-ca’ceæ. Se Ulmus.

Ulmare’n, farm., salva mot reumatism,
innehållande 75 % salicylsyra.

Ulma’ria, hot., syn. Spiræa ulmaria (se d. o.).

Ulma’rius, hot., almlik, växande på alm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free