- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1375

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Uniera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uniera—Unitet

1375

UnieVa {lat. uni’re, av ii’7ius, en), förena.
— Unie’rade, se Unerade.

Umfice’ra, ny lat. (av u’nus, en, och fa’cere,
göra), sammansmälta till en enhet 1. ett
helt. — Unifice’ring, Unifikatio’n,
sammanslutning-, sammansmältning till ett
helt.

Unifila’r (av lat. u’nus, en, och fi’lum, tråd),
entrådig; ett slags magnetometer (se
d. o.). — Unifila’r 1. Unifilä’r
upphäng-ning, en kropps upphängning i en tråd.

Uniflo’rus, bot., enblommig.

Unifo’rm (lat. unifo’rnfiis), likformig,
enahanda; likformig beklädnad för soldater
och ämbetsmän, tjänstedräkt,
ämbetsdräkt. — Uniforme’ra, göra likformig;
förse med uniform. — Uniformi’st,
politiker, som anser, att alla stater och alla
kyrkor böra vara likformiga. —
Unifor-mite’t, likformighet, överensstämmelse. —
Uniformitetsakten, en engelsk förordning
av 1559, som påbjöd en gemensam liturgi
inom engelska statskyrkan.

Unip’nitus, lat. (av u’nus, en, och ge’nitus,
född), benämning på en av påven Klemens
XI år 1713 utfärdad bulla, riktad mot
jan-senismen och uppkallad efter
begynnelseorden iUnige’nitus De’i fi’liuSy Guds
en-födde son).

Uniglu’mis, bot., med ett ensamt hyllefjäll.

Um’k (lat. u’nicus), ensam i sitt slag,
allena-stående, utomordentlig, ojämförlig. —
U’nikuin, se Unicum.

Unilatera’! (av lat. u’nus, en, och la’tus, gen.
la’teris, sida), ensidig.

Umlocula’r, lat., i ett rum; med., med en
härd.

Unio’n (lat. u’nio), förening, förbund,
särskilt förbindelse mellan stater 1. kyrkor.
Jfr Evangeliska unionen. Personalunion,
Realunion. —■ Uniona’len, en 1926 i Paris
bildad sammanslutning av skandinaviska
konstnärer. — Unione’lI, som avser en
union. —■ Unionen 1. Nordamerikanska
unionen, Nordamerikas Förenta stater;
under nordamerikanska inbördeskriget
1861—65 benämning på nordstaterna. —
Unionfst, anhängare av en union, särskilt
av Evangeliska 1. av Nordamerikanska
unionen. — Unionmetall, se d’Arcets
metall. — Unioni^stisk, förenande,
förbindande. — Union-jack, eng. (1. jo’niön
djäck), unionstecknet å Storbritanniens
flagga. — Unionsakt, lag, som reglerar
förhållandet mellan staterna i en union. —
Unionstecknet, övre fyrkanten närmast
stången i svenska och norska flaggorna
före unionsbrottet 1905. — Unionstiden, i
Nordens historia benämning på
Kalmarunionens tid 1389—1521.

Union Label, eng. (1. jo’niön lä’böl), märke,
som av arbetarorganisation åsättes en
vara och intygar att den tillkommit under
fackföreningsmässigt reglerade
arbetsvillkor. —• Labelsystem, det genomförda

39. — Ekb o hr n, 100,000 främmande ord. II.

bruket av Union Labels, som möjliggör
bojkottning av varor, vilka tillkommit
under ur arbetarsynpunkt
otillfredsställande förhållanden.

Union postale universelle, U, fr. (1. lyniå’ng
påsta’l yniverse’11), världspostföreningen.

Union sacrée, fr. (1. yniå’ng säkre’), "helig
endräkt", benämning på den "borgfred",
som 1914 inträdde i Frankrike efter
världskrigets utbrott och som i stort sett
hölls av partierna så länge kriget varade.

Unionsakt, se Union.

Unipenna’ta, lat., pl., anat., kallas muskler,
som blott utgå från ena sidan av en sena.

Unipeta’l (av lat. u’nus, en, och gr. pe’talon,
blad), bot., som har blott ett blomblad.

Unipola’r 1. Unipolä’r (av lat. u’nus, en, och
po’lus, pol), fys., enpolig, som har blott en
pol. — Unipolarite’t, enpolighet;
ventilverkan (se d. o.). — Unipolarmaskin,
elektrisk likströmsgenerator, som
grundar sig på unipolär induktion. —
Unipo-lär induktion, induktion från en kring sin
axel roterande stavmagnet i en
stillastående strömledare, som sammanbinder
magnetens ena pol med dess
indifferenszon och sålunda jämte magneten bildar en
sluten strömkrets.

Unire’m, lat., galär med en rad roddare.

Unis., förk. för ital. unisono (se d. o.).

Unisexua’1 1. Unisexue’ll (av lat. u’nus, en,
och se’xus, kön), bot., enkönad.

Uniso’n (av lat. u’nus, en, och so’nus, ljud),
tonk., liktonig, enstämmig; samfälld. —
Uni’sono, ital., enklang; enstämmig. —
Air unisono, i enklang, enstämmigt.

Unitapeter, kallas tapeter med unika,
handtryckta mönster.

Unitaria’ner, Unitariani’sm m. fl., se under
följ. ord.

UnitaVier 1. Unitaria’ner (av lat. u’nitas,
enhet), personer, som förkasta
treenighetsdogmen och antaga blott en person i
gudomen; anhängare av unitariska teorien
(se nedan). — Unitari’sm 1. Unitariani’sm,
unitariernas lära och samfund. —
Unita’-risk 1. Unitaria’nsk, som har avseende på
unitarismen 1. unitariska teorien. —
Unitariska teorien, fys., åsikten att de
elektriska fenomenen kunna förklaras, utan
att man antager, att mer än ett elektriskt
fluidum finnes till.

U’nitas fra’trum, lat., Kristi lags bröder =
Böhmiska och Mähriska bröder (se d. o.).

United brethren of Christ, eng. (1. juna’jtid
bre’thren åv krist), "förenade Kristi
bröder", en nordamerikansk sekt.

United States, eng. (1. juna’jtid stäts),
Nordamerikas Förenade stater. — U. S.
Shipping board (1. - sjipping bård), av
Förenta staternas regering 1916 bildat
och drivet rederi, vars verksamhet efter
världskriget upphört.

Unite’t (lat. u’nitas), enhet, helhet,
överensstämmelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free