- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1376

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Unitis viribus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1376

Unitis viribus—Up and down

Uiii’tis vi’ribus, lat., med förenade krafter.

Univers, L’, fr, (1. lynivä’r), "Universum",
Frankrikes mest betydande katolska
tidning.

Universa’1 (mest i sammansättningar) 1.
Universe’ll {lat. universa’lis), allmän,
all-mänlig; alltomfattande, allsidig;
passande för alla; som hjälper mot allt. —
Uni-versa’l, en av överordnad myndighet
utfärdad skrivelse, manifest. —
Universalalfabet, alfabet, medelst vilka alla språk
kunna skrivas. — Universalarvinge,
arvinge till hela arvet. —
Universaibap-tister, se Free-will-baptister. —
Universalgeni, se under Geni. — Universalhistoria,
världshistoria. — Universalinstrument,
astr., instrument för azimut- och
höjdmätning. — Universalkyrka,
kyrkosamfund, som omfattar flera stater. —
Universallexikon, encyklopedi (se d. o.). —
Universallänk, cardanlänk. —
Universalmedicin, läkemedel, som säges kunna bota
alla slags sjukdomar. —
Universalmonarki’, stat, som omfattar hela världen. —
Universalspråk, ett för alla folk avsett
språk. — Universalsuccession, se under
Succedera. — Universa’lia, pl., fil,
allmänföreställningar, släkten och arter. —
Uiiiversalisatio’n, allmängörande,
framställande av något i lättfattlig, populär
form. — Universalise’ra, göra allmän,
framställa något i lättfattlig, populär
form. — Universali’sm, strävan efter att
omfatta allt; förmågan att omfatta allt;
teoL, läran om Guds alltomfattande nåd.

— Universali’st, person, som söker
omfatta allt; anhängare av universalismen.

— Universalite’t, allmänlighet; förmågan
att omfatta allt.

Universal postal union, eng. {1. junivö^säl
påstl ju’niön), världspostföreningen.

Universe’11, se Universal.

Universe’ll tid, tidsberäkning, som är
motsats till den förr brukliga lokala tiden.

Universita’risk, se under Universitet.

Unive’rsitas, lat., allmänheten; det hela,
hela världen; skrå, korporation. — U.
lite-ra’rum, vetenskaplig högskola. — U. non
deli’nquit, allmänheten (hela samhället)
förgår sig icke. — U. re’rum, all
verklighet tillsammantagen.

Université, U, fr. (1. lyniversite’), i
Frankrike hela systemet av
undervisningsanstalter.

Universite’t (av lat. unive’rsitas, skrå,
korporation), vetenskaplig högskola,
offentlig läroanstalt, där undervisning i
vetenskaperna meddelas genom offentliga
föredrag och där lärdomsgrader utdelas. —
Universitetskansler, person, som har
högsta inseendet över ett universitet. —
Uni-versitetsstipendia’t, vid Oslo universitet
lärare, som motsvarar en docent vid våra
universitet. — Universita’risk, som har
avseende på universitet.

University college, eng. (1. junivö’siti
kål-le’dsj), se College. — U. courts (Z. - kårts),
universitetsdomstolar i Oxford och
Cambridge. — U. extension {1. - exte’nsjön),
universitetets utvidgning, genom
anordnande av föreläsningskurser m. m. även
för icke studenter.

Unive’rsum, lat., det hela, alltet;
världsalltet, världsbyggnaden, världen.

Univo’k (fr. univoque, lat. uni’vocus, av
u’nus, en, och vox, stämma), liktydig; lika
lydande. —• Univokatio’n, liktydighet;
egenskapen att ljuda lika.

Unktio’n {lat. u’nctio), smörjning, smörjelse.
Jfr Unctio extrema.

Unkuluukulu, gudomlighet hos kaffrerna.

Unn {isl. unnr, bölja), nord. myt., en av
Ägirs döttrar.

U’no, mansnamn (av ital. uno, lat. u’nus,
en), den ende. Motsvarar kvinnonamnet
Una»

U’no a’cto, lat., i en (oavbruten) handling.

— U. a’nimo, endräktigt, samstämmigt. —
U. o’re, se under Os.

Unoaxia’1, enaxlig.

Un paysage cest un état d’àme, fr. {1. ung
päsa’sj sät uneta’ dam), ett landskap är
ett själstillstånd. Citat från AmAel.

Un po’co, ital, tonk., något litet.

Uns (av lat. u’nica, tolftedel), gammal
svensk guld- och silvervikt == 28 gr.;
gammal medicinalvikt = 30 gr.

Un sot trouve toujours un plus sot, qui
Pad-mire, fr. {1. ung så trov tosjo^r - ply så
ki ladmi^r), en dumsnut finner alltid en
ännu dummare, som beundrar honom.
Citat från Boileau.

Unter den Linden, ty. {1. o’n-), "under lin-r
darna", en av de vackraste och förnämsta
gatorna i Berlin.

Untergrundbahn, ty. {1. o’ntergro’ntba’n),
underjordisk järn- 1. spårväg.

Unter uns, ty., oss emellan, i förtroende.

U’num pro mu’ltis da’bitur ca’put, lat., ett
huvud måste offras för de mångas skull.
("^neiden" av Virgilius.)

U’nus, fem. U’na, neutr. U’num, lat., en, ett.

— Unus multo’rum, en av de många, en
dussinmäniska. (Horatius.) — U. post
a’l-terum, den ene efter den andre.

Unverrichts fistel {1. o’nfer-), med.,
hudfistel, som anlägges och hålles öppen för
läkning av tuberkulos gasansamling i
lungsäcken.

Uo’mo, ital, människa, man. — Pri’mo uomo,
första tenoren vid en opera.

u. o. o. å., förk. för utan (tryck-) ort och
årtal, i bibliografiska uppgifter.

U. P., förk. för lat. urbis præfectus,
kommendanten i Rom; för eng. United Press
association, en amerikansk telegrambyrå.

u. p. a., förk. för utan personligt ansvar
(t. ex. kooperativa föreningar).

Up and down, eng. {1. upp änd da’on), "upp
och ned", ’’än si, än så".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free