- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1380

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Urodela ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1380

Urodela—Usia

nitalsystemet 1. Urogenitalorganen,
sammanfattningen av urin- och könsorganen.

— Urokle’psis, ofrivillig urinavsöndring.
—■ Uroklora’lsyra, förening mellan
klo-ralhydrat och glykuronsyra, som finnes i
människokroppen. — Urokri’sis 1.
Urokri-ti’k, urinprövning. — Urokro’m, brungult
färgämne i urin. — Urokromoge’n, ett
förstadium till urokrom. — Uroli’t (av gr.
Wthos, sten), sten i urinblåsan, blåssten.

— Uroliti’asis, bildning av sten i
urinblåsan. — Urolo’g, specialist på urinorganens
sjukdomar. — Urologi’, läran om
urinorganens sjukdomar. — Urome’ter (av gr.
me^trouy mått), apparat, medelst vilken
urinens spec. vikt bestämmes. —
Uro’m-phalus, svullnad kring naveln, förorsakad
av urintryck. — Uroplani’, urinens
inträngande i de vävnader, som omgiva dess
vägar. — Urorragi’ 1. Urorre’ (av gr, re’in,
rinna), starkt urinflöde. — Urose’psis,
dets. som urogen allmän infektion. —
Uro’schesis, urinstämma. — Uroskopi’ (av
gr, skope’in, se), urinundersökning. —
Urosteali’t, urinsten av fettartade ämnen.
Urotoxemi’, uringiftförgiftning. —
Uro-toxie, fr, {I, -xi’), den mängd uringift,
som erfordras pr kilo kroppsvikt för att
döda ett djur vid insprutning. —
Uro-toxi’n, de genom urinen utsöndrade,
giftiga ämnena. — Uroto’xisk ko€fficie’nt,
den utsöndrade mängden urotoxier pr
dygn. — Urotropi’n 1. Formi’n, kem,,
hexa-metylentetramin, ett antiseptiskt och
urinlösande medel. — Urotropin tanni’n,
tannupin.

Urode’la, zooL, svansamfibier.

Uroxe, zooL, se Bos,

Urpremiä’r (se Premiär), det första, urspr.
uppförandet av ett skådespel 1. d.

U’rsa, lat.y björninna. — U. ma’jor, astr.,
stjärnbilden Stora björnen. — U.
mfnor, stjärnbilden Lilla björnen.

U’rsasandsteii, geoL, fossilförande sandsten
från Björnön.

U’rsidæ, zool., däggdjursfamiljen
Björnar.

Ursi’n, kem,, ett bitterämne i blad av mjölon.
Se Arctostaphylus,

Ursfnum, bot,, björn-.

Urslem, protoplasma.

Urso’n, kem., en beståndsdel av Folia uvæ
ur si (se d. o.).

Urso’nen, zooL, se Erethizon,

Ursteri’1, kallas ett substråt, som är fritt
från organismer och därför ej behöver
steriliseras.

U’rsula, kvinnonamn (av lat. u’rsa,
björninna), liten björnhona. Buret av ett brittiskt
helgon, som enl. legenden jämte 11,000
engelska jungfrur dödades i staden Köln
av hunnerna.

Ursuli’nnorna 1. Ursuli’nerorden, en till den
heliga Ursulas ära stiftad nunneorden.

vilken sysselsatte sig med sjukvård och
unga flickors uppfostran.

U’rsus, fem, Ursa, lat,, björn. — U. spelæus,
grottbjörnen, en utdöd björnart, av vilken
kvarlevor merendels träffas i ]bergshålor
1. grottor.

Urtarm (Arche’nteron), emhryoL, den vid
gastrulationen (se d. o.) uppkomna
hålig-heten hos Chordonia,

Urti’ca, hot,, växtsläkte tillhörande fam.
Ur-tica’ceæ. Örter med motsatta blad,
försedda med brännhår. Ett flertal arter
viktiga som spånadsväxter. — U. dio’ica,
brännässla, vårskotten ätliga,
"nässelkål", tågorna kunna spinnas. — U. u’rens,
etternässla.

Urtica’ceæ (syn. Sca’hridæ), hot,,
nässelväxter, växtfamilj tillhörande
dikotyle-donerna. Underfamiljer: Cannaba’ceæ,
Mora’ceæ och Ulma’ceæ,

Urtica’ria (av lat. urti’ca, nässla), med,,
nässelfeber. — U. pigmento’sa 1. U.
xan-thelosmoi’des, en ofta medfödd
hudsjukdom, som efterlämnar gula fläckar efter
de urspr. upphöjningarna i huden. — U.
pe’rstans papuIo’sa, i senare åldrar starkt
kliande nässelutslag. — Urtikatio’n,
piskande med brännässlor, såsom medel mot
förlamning.

Urtima (av negerande ur-, och fornsv., time,
tid), å annan tid än sedvanligt 1. i lag
föreskrivet.

Urtjuva * (av negerande ur-), göra sig
u r t j u v a, med ed styrka att man ej är
tjuv.

Urtinktu’r, ett homeopatiskt läkemedel.

Uru, peruansk folkstam.

Urucubafett, se Bicuhyhafett.

Uruku, en benämning på Orleana (se d. o.).

Urvaci’, ind, myt., en av de gudomliga
nymferna (apsaraser).

Urvölgyft, miner., se Herrengrundit.

u. s., förk. för lat. ut su’pra, som ovan.

U. S., förk. för eng. United States, Förenta
staterna.

U. S. A., förk. för eng. United states of
America, Nordamerikas förenta stater;
förk. för eng. United states army, Förenta
staternas armé.

Usage, fr. {1. ysa’sj), bruk, sedvänja.

Usans, fr. (1. -sa’ngs) 1. Usance (1. ysa’ngs;
ital. usanza, av lat. u’sus, bruk, sed), sv.
pl. Usanser, handelst., vedertaget bruk,
handelsbruk; (ital. u’so), för växlar
bruklig betalningstid, växelfrist. — A usance,
A deux usances {1. - dös -), se A uso. —
Du’plo u’so, med dubbel betalningsfrist.

Usa’s, se Ushas.

Usbe’ker 1. ösbe’ger, en turktatarisk
folkstam i Centralasien.

Usche’bti, se Usjebti.

Ushas 1. Ushàsà, ind. myt.,
morgonrodna-dens gudinna.

Usi’a, hebreiskt konunganamn med
betydelsen "Jehovah är min styrka".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free