- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1382

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Utfyllnadsplan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1382

Utfyllnadsplan—Ut sementem feceris ita metes

rinsegment, det övre ovan, det undre
nedom den egentliga uterinhålan. — U’tero
cla’uso, oberört moderliv.

Utfyllnadsplan, geol., det plan,
älvdalsav-lagringar bilda i en dalgång.

Utgård {isl. Utgaröar), nord. myt., en i
utkanten av Jättehem belägen borg. —
Ut-gårda-Loke (isl. VtgarÖa-Loki), Utgårds
och Jättehems härskare. Jfr Åsa-Loke.

Ut ho’mines sunt, ita mo’rem geras, lat., tag
människorna som de äro. (Terentius).

Utikxo, kaffergudomlighet.

U’tile, lat, det nyttiga, nytta. — U. du’lci,
det nyttiga förenat med det nöjsamma
(jfr Omne tulit etc.); namn på ett svenskt
vittert ordenssällskap, stiftat i Stockholm
1766.

Utilisatio’n, Utilfsm, Utili’ster, Utilfstiska
samfundet, Utilita’risk m. fl., se under
följ. ord.

Utilitari’sm 1. Utili’sm (av lat. uti’litas,
nytta), nyttighetslära, den samhällslära
och etiska teori, enl. vilken man bör skaffa
det största möjliga antal människor vad
som kan vara dem till största möjliga
nytta. — Utilita’risk 1. Utilitari’stisk, som
angår utilitarismen. — Utilitarister,
anhängare av utilitarismen. — Uti’litas
pri-va’ta, enskild fördel. — U. pu’blica,
allmänt väl, det allmänna bästa. —
Utilisa-tio’n, nyttjande. — Utili’sm, enl. svenskt
språkbruk på 1880-t., utilisterna lära. —
Utili’ster (jfr Utilism), medlemmar av
Utilistiska samfundet (se nedan). —
Uti-li’stiska samfundet, en i Sverige mot
slutet av 1800-t. stiftad förening, som
bekämpade statskyrkan samt påyrkade
fullständig religionsfrihet. — Utilite’t (lat.
uti’litas), nytta, gagn; användbar, men
ej synnerligen framstående person. —
Utilitetsprincipen, utilitarismens
grundsats. — Utilitetsteorien = Utilitarism (se
ovan).

Ut i’nfra, se under Inf ra.

Ut in o’mnibus glorifice’tur Deus, lat., på
det att Gud må förhärligas i allt.
Benedik-tinernas valspråk.

U’ti posside’tis, lat., som I besitten, d. v. s.
äganderätten förblir såsom den nu är.

U’ti ro’gas, lat., som du föreslår. (Formel
för bifall vid omröstning.)

Utkilande lager, geol., ett berglagers
uttunnande och försvinnande mellan tvenne
andra.

Utkragning (ty. Auskragung, fr.
encorhelle-ment), hyggn., byggnadskonstruktion,
bestående av successivt över varandra
utskjutande stenskift 1. bjälkhuvud 1. av
konsoler.

Utljud (ty. Auslaut), språkv., slutljud.

Ut mineur, fr. (1. yt minö’r), tonk., C moll.

Utminute’ra, se Minutera.

Utombordsmotor, liten explosionsmotor med
stativ för fästande utom relingen på en
mindre båt.

Utopi’ (nylat. uto’pia, av gr. ou, icke, och
to’pos, ställe), eg. ingenstädes befintligt
land; efter den engelske statsmannen
Thomas Morus’ ryktbara samhällsroman
"Om ön Utopia’’ beteckning för
oupp-hinneliga idealstater 1. mönsterland. —
Utopi’er, pl., omöjliga förslag, outförbara
fantasier. — Uto’pisk, overklig,
oupp-hinnelig, outförbar; som har avseende på
en utopi. —■ Uto’pist, opraktisk
världsför-bättrare, drömmare, idealist; politiker,
som sysslar med outförbara reformplaner.

Ut pictu’ra, poesis, lat., dikten är som en
målning. (Horatius.)

Utrakvi’ster, det parti hos husiterna, som
fordrade, att nattvarden skulle även av
lekmän åtnjutas under bägge formerna
(suh utra’que spe’cie)y d. v. s. med både
bröd och vin.

Utrange’ra, utgallra, utmönstra. Jfr
Rangera.

Ut, re, mi, fa, sol, la, si, ital., tonk., i
sol-misationen benämning på de sju toner
(c, d, e, f, g, a, h), som utgöra den
diato-niska skalan. De första sex stavelserna
(den sista har tillkommit senare) kallas
aretinska stavelser (se d. o.) och äro tagna
ur följ. gamla kyrkosång: Ut que’ant
ia’xis Äesona’re fi’bris Mzra gesto’rum
Fa’muli tuo’rum, So’lve pollu’ti La’hu
reatum, Sa’ncte loannes! (På det att dina
tjänare med vidgade bröst må kunna
besjunga dina underbara gärningar,
utplåna synden från deras befläckade
läppar, helige Johannes!)

Utre’ra, se Outrera.

Ut re^tro, lat., som på baksidan, andra 1.
föreg. sidan (säges 1. är skrivet).

Utricula’ria, hot., blåsört, insektätande
vattenväxtsläkte av fam. Lentihularia’ceæ.
U. vulga’ris, blåsört, blädderört, den
största och vanligaste arten, har vackra gula,
delvis rödstrimmiga blommor.

Utricula’rkörtlar, anat., livmoderkörtlar.

Utri’culi, lat., pl., bot., vattenkärl i växter.

Utriculo’sa, bot., full med blåsor.

Utri’culus, lat., liten säck; anat., innerörats
säck, från vilken båggångarna utgå. —
U. prosta’ticus, grop på mannens prostata.

Utriggare (eng. outrigger), sjöv., benämnes
ofta en över relingen utlagd bom, t. ex. för
skotningen av mesanen på en yawl; även
stundom benämning på en del andra
anordningar, som skjuta utanför relingen,
såsom vissa årtullsställningar å
kapproddbåtar o. d.

Utrikesdeparteme’ntet, förv., det av den
svenska statsförvaltningens departement, .
som handlägger alla diplomatiska ärenden
1. sådana, som angå rikets förhållande
till främmande makter.

Utriu’sque ju’ris do’ctor, se Dr juris
utrius-que (under Doctor).

Ut seme’ntem fe’ceris, i’ta me’tes, lat., som
du sått, så skall du skörda. (Cicero.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free