Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Utskuren söm ... - V, W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utskuren söm—Vaccin
1383
utskuren söm 1. Utskåret, textil,
genombruten vitsöm, varvid utskurna rutor i tyget
sys och siras med olika slags stygn.
Ut su’pra, se under Supra.
Utteckning, ett fotografiskt objektivs
förmåga att inom ett visst format ge en
skarp bild.
Utter (isL Otr), nord. myt., Fafnes broder,
vilken uppträdde i skepnad av en utter.
Uttur, se Ketgeolja.
Utvecklingsfysiologi’, Utvecklingsmekani’k,
Experimentell morfologi’, den vetenskap,
som handlar om de fysiologiska
betingelserna för embryonalutveckling, tillväxt,
organbildning, fortplantning o. s. v.
Uu’denmaa, se Udema.
U. V. (V. v.), förk. för lat. uti vo’verant,
enl. deras högtidliga löfte.
U’va, lat., druva. — U’væ pa’ssæ, russin. —
Uva u’rsi, hot., björndruva.
Uva’lha, se Eugenia.
Uvakromi’ (av lat. u’va, druva [latinisering
av Trauhe’] och gr. kro’ma, färg), en av
A. Trauhe uppfunnen färgfotografisk
metod.
Uvarovi’t, miner., ett slags grön granat.
U’vea, nylat. (av u’va, druva), med.,
regn-bågshinnans pigmentskikt i ögat. —
Uvei’t 1. Uvei’tis, inflammation i uvea. —
U’vula, eg. liten druva; anat., tungspenen.
— Uvuli’tis, med., inflammation i
tungspenen. — Uvulutomi’, bortoperation av
tungspenen. — Uvula’rer, ljud, i vilkas
bildande tungspenen deltar. —• Uvulä’rt 1.
Uvula’rt r-ljud, språkv., r, åstadkommet
genom dallring av tungspenen.
Uverty’r, se Ouverture.
U’vidus, hot., klibbig.
Uviolglas, glas, som lätt genomsläpper
ultravioletta strålar.
U’vula, Uvuli’tis m. fl., se under Uvea.
U’xor, lat., hustru, maka, gemål.
Uza’ra, farm., infödingsnamn på roten av
en okänd växt av fam. Asclepiada’ceæ,
från trakten kring stora sjöarna i Afrika.
Användes mot rödsot och
menstruations-rubbningar.
Uzbe’ker, se Usheker.
u. å., förk. för utan årtal (i bibliografiska
uppgifter).
V, W.
V såsom romerskt taltecken r= 5; V = 5,000.
V såsom mynttecken betecknar på franska
mynt Troyes, på lombardisk-venetianska
Venedig.
V, kem., atomtecken för Vanadin
(vana-dium).
V i latinska inskrifter förk. för Valerius.
v, fys., förk. för volt.
v., förk. för lat. vale, farväl, vena, ven,
blodåder, venera’hilis 1. venera’ndus,
vördnadsvärd, verha, verhum, ord, verb, versus,
vers; emot, verte, vänd (bladet), vesta’lis,
vestal, vester, er, eder vice (se d. o.),
vic-tor, segrare, victoria, seger, victrix,
segra-rinna, vide, se!, vidi, jag har sett, vidua,
änka, vir, man, virgo, jungfru, vivas, leve
du!, vivus, levande, under sin livstid, vixit,
levde, vole, jag vill, volumen, volym, vo~
tum (se d. o.), vovit, lovade, voterade,
uti, såsom. Se även förk. under U.
v framför tillnamn förk. för van, von.
v, förk. för ital. (tonk.) violino, violin, voce,
röst, volti, vänd (bladet).
v., på recept förk. för vitrum, glas.
v., förk. för verh, vers, vokativ, volym, vänd!,
väst, väster, västlig.
W, med., förk. för Wassermanns reaktion
(se d. o.).
W i kompassuppgifter förk. för eng. west
(väst, väster).
W, kem., atomtecken för Volfram
(Wolfra-mium).
V. A., förk. för lat. vi’xit a’nnos ..., levde
...år.
v. a., förk. för lat. ve’rhum a’ctivum, aktivt
verb.
Wa-, som prefix i afrikanska ord betecknar
folkslaget. Jfr Ba-, M’- och U-.
Va., officiell förk. för nordamerikanska
staten Victoria.
Va, fr., gå! — Va banque 1. Va la banque
(1. - bangk), spelt., i hasardspel: det gäller
banken, d. v. s. hela den summa, som för
tillfället finnes inne i spelbanken.
Vaara, fi., fjäll, ås.
Vaasa, finsk namnform för Vasa.
Va banque, se Va.
Vabis, firmabeteckning för
Vagnfabriks-aktiebolaget i Södertälje, 1911
sammanslaget med AB. Scania till Scania-Vahis.
Vacance, se Vakans.
Vacapouträ, Acaputrä, Vegabaträ,
sydamerikanska träslag, som antagas stamma
från några arter Andira av fam.
Legumi-no’sæ.
Va’cat, lat., är ledig, obesatt, tom, fattas;
hoktr., i en bok den efter titelsidan följ.,
tomma sidan.
Vaccin (/. vacksi’n; av lat. va’cca, ko), med.,
ympämne, ämne, som, då det inympas, gör
den ympade oemottaglig för en viss
smittosam sjukdom, t. ex. smittkoppor. —
Vacci-ne’ra, inympa kokoppor (som skydd mot
smittkoppor) 1. annat ympämne. —
Vacci-natio’n 1. Vaccine’ring, inympning av
ko-koppor 1. annat ympämne. —
Vaccinationsterapi’, sjukdomsbehandling med vaccin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
