Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vakuumsalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1386
Vakuumsalt—Valentinit
Va’kuumsalt, ett finkristalliniskt, mycket
rent koksalt (bordsalt).
Vakyf, se Vakf.
Val-, fornsv.y "de på slagfältet fallna", i
sammansättningar, såsom Valborg,
Val-kyrja o. s. v.
Val (identiskt med dial. val, rund käpp; eg.
käpp med ett visst antal vidhängande
föremål), antal om 80 (om sill och
strömming).
Vala (isl. völva), sierska, spåkvinna. —
Valans spådom, se Völuspa.
Va la banque, se under Va.
Vala’bel (fr. valable, av valoir, lat. vale’re,
gälla), giltig, rättsgiltig.
Vala’ck, Vala’k 1. Valla’ck {ty. Wallach,
efter Valakiet, varifrån tyskarna fingo
sina första utskurna hingstar), kastrerad
hingst. — Vala’cka, kastrera hingstar. —
Vala’ckare, person, vars yrke är att
kastrera hingstar.
Vala’cker 1. Valacker, slav. = Rumäner (se
d. o.). — Vala’kiska språket = Rumanska
språket (se d. o.).
Valahica, inhemska namnet på Valakiet.
Valacker 1. Volo’cher, ett av Karl XII 1702
uppsatt lätt rytteri.
Va’lakhilya, namn på ett supplement till
Rigveda, innehållande 11 vedahymner.
Valami’t, petrogr., rödbrun bergart,
anträffad vid klostret Valamo i Ladogasjön.
Valand = Valund (se d. o.).
Valand, 1886 i Göteborg uppförd
konstutställningsbyggnad med lokaler för
Göteborgs museums rit- och målarskola. Sedan
1925 äges byggnaden av Göta Par Bricole.
Valans spådom, se under Vala.
Valaskja’lf, nord. myt., en gudaborg,
tillhörande antingen Oden (då — Valhall)
1. Vale.
Valbarhetsce’nsus, se Valcensus.
Va’lborg (eng. och ty. Walpu’Tgis),
fornnordiskt kvinnonamn (av valr, de i strid
fallne, och borg, värn, skydd). Buret av
ett angelsachsiskt helgon. —
Valborgs-mässan 1. Walpu’rgistag, fordom namn på
d. 1 maj, då Valborg förklarades för
helgon. — Valborgsmässoaftonen, aftonen
d. 30 april, då våren flerstädes hälsas med
studentsång. — Valborgsmässoeldar,
under Valborgsmässoaftonen 1. -natten på
höjder upptända eldar, fordom avsedda
att skrämma de till Blocksberg farande
häxorna. — Valborgsmässonatten 1.
Wal-purgisnatten (ty. Walpurgisnacht),
natten mellan d. 30 april och d. 1 maj,
fordom de hedniska germanernas vårfest, då
enl. den kristna vidskepelsen Satan och
hans anhang firade vilda orgier på
Blocksberg.
Valce’nsus, viss förmögenhet för rätt att
välja 1. valbarhet.
Walchers läge, med., förlossningsläge med
hängande ben.
Va’lde gra’vant na’tos di’ræ et maledi’cta pa-
re’ntum lat. ordspr., föräldrarnas
välsignelse bygger barnen hus, men deras
förbannelse river ner dem.
Valdemar, fornnordiskt mansnamn (av wald,
makt, välde, och mar 1. marr, man; även
namnkunnig, ryktbar). Förk. till Volmer
1. Volmar. Buret av svenska och danska
furstar. — Valdema’rerna, gemensam
benämning på de danska konungarna
Valdemar den store samt hans söner Knut VI
och Valdemar Sejr. — Valdemarsdagen,
15 juni, årsdagen av slaget vid Reval 1219,
är sedan 1912 dansk nationell högtidsdag.
Valde’nser 1. Valde’sier, ett efter stiftaren,
Pierre Valdez (Petrus Valdus), uppkallat,
på 1100-t. i Frankrike grundat, strängt
sedligt religionssamfund, som varit utsatt
för svåra förföljelser.
Waldenströmia’ner, anhängare av P. P.
Waldenströms religiösa åsikter. —
Walden-strömianfsm, P. P. Waldenströms
religiösa och kyrkliga åsikter.
Va’ldhorn (ty. Waldhorn [I. va’llthårn]), eg.
skogshorn; tonk., jakthorn.
Valdi’viabark, se Perseabark. —
Valdivia-läder, läder, garvat med valdiviabark.
Liknar något hemlockläder.
Val-d’Yèvre, fr. (1. - diäVr), fransk, statlig
uppfostringsanstalt för brottslingar, i
närheten av staden Bourges.
Va’le, nord. myt.. Odens och Rinds son,
Bal-ders hämnare och Höds baneman; även en
av Lokes och Sigyns söner.
Va’le, Va^leas, lat., farväl, lev väl! —
Vale-dice’ra (lat. valedi’cere), säga farväl, taga
avsked (särskilt ett högtidligt). —
Vale-diktio’n, högtidligt avskedstagande. —
Vale’t (av lat. vale’te, leven väl), avsked.
— Vale’te, faren väl!
Vale’nciaviner finnas såväl av
bordsvins-som. portvinstyp.
Valenciennesspetsar (1. valangsiä’nn-), ett
slags fina spetsar, uppkallade efter
tillverkningsorten, den franska staden
Valen-ciennes.
Vale’ns (av lat. vale’re, gälla, vara värd),
värde, giltighet; kem. = Atomicitet (se
d. o.). — Valenselektro’ner, de elektroner,
som bilda den yttersta elektronringen i en
atom. — Valensteori’, teori om
grundämnenas sätt att kemiskt binda varandra.
Va’lentin 1. Valentinus, mansnamn (av lat.
vale’re, vara stark, gälla, vara värd).
Buret av en påve och flera helgon.
Motsvarar kvinnonamnet Valenti’na. —
Va-lentins dag (eng. S:t Valentine’s day),
d. 14 febr., då förr i England och Skottland
unga män korade sig en "valentin" (enq.
valentine), vars uppvaktande kavaljer de
förblevo året ut, firas ännu av ungdomen
i dessa länder genom utbyte av anonyma
kärleksbrev (valentines) och skämtsamma
gåvor.
Valentinft, kem., med syre förenat antimon
(se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
