Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vanadis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1390
Vanadis—Vapen
med syre, i flera sällsynta mineral; även
påträffat i järnmalm från Taberg. —
Vanada’t 1. Vanadina’t, salter av
vanadin-syra. —■ Vanadini’t, miner.,
vanadinbly-spat, en förening, som består av
vanadin-syrad blyoxid och klorbly. — Vanadinsyra,
pentoxiden av vanadin. — Vanadinstål,
stål med ringa halt av vanadin, som
minskar sprödheten och vidgar
härdnings-fältet.
Va’nadis, nord. myt., vanernas gudinna,
namn på Fröja, som tillhörde vanernas
ätt.
Va’nadis, 22-kanoners ångfregatt, sjösatt
1862. Bekant från en världsomsegling
1883—85. Nu logementsfartyg vid
Skeppsholmen i Stockholm.
Vana’dium, se Vanadin.
Vanada’t, kem., se Vanadin.
Va’nahem 1. Va’naland, nord. myt., den av
vanerna bebodda världen.
Va’na si’ne vi’ribus i’ra, lat. ordspr., vrede
utan krafter är fåfäng.
Va’na su’rdis a’uribus ca’nere, lat., tala för
döva öron. {Livius.)
Wanda (av slav. voda, lat. iinda, vatten),
polskt mytologiskt kvinnonamn.
Vanda’ler, ett rått germanfolk, som år 455
e. Kr. plundrade Rom och förstörde en
mängd dyrbara konstskatter; fig., råa,
förstörelselystna barbarer. — Vanda’lisk,
som har avseende på vandalerna; f ig., rått
och barbariskt förstörelselysten. —
Van-daliska språket, det av vandalerna talade
språket. — Vandalism, rått och
barbariskt förstörelseraseri, riktat mot
konstverk o. d. — Vandalise’ra, förråa,
meningslöst förstöra. — Rex vandalo’rum,
"Ven-des konung" i svenska och danska
konungatiteln beror på att de slaviska
vendernas namn på latin felaktigt
åter-givits med vandali.
Wa’nderjahre, ty., vandringsår, en
konstnärs utvecklingstid under studier i
främmande länder.
Wa’ndervogel, ty. (1. -fågel), pl.
Wander-vögel (1. -fögel), "flyttfågel", tysk
ungdomsförening för vandrarliv, ofta i
främmande länder.
Vandrande juden, se Jerusalems skomakare ;
(fr. le juif errant), titel på en berömd
roman av den franske författaren Eugène
Sue.
Vandringsvågor, fys., elektromagnetiska
vågor, som utbreda sig längs en elektrisk
ledning och som framkallas av en plötslig
potentialändring.
Vandurasilke, en art konstsilke.
Vandyckbrunt (1. fannde’jk-), en brun färg
av starkt järnhäl tiga ockror.
Vandyckkrage (1. fannde’jk-), stor krage,
ofta avbildad på målaren A. van Dy eks
porträttbilder.
Vane’llus, zool., vipsläktet.
Va’ner {isl. vanir), nord. myt., de blida na-
turmakternas gudomligheter, lågo först i
strid med åsarna, men försonades sedan
med dem och skänkte dem som gisslan
Njärd, vilken jämte sina barn. Frö och
Fröja, upptogs bland åsarna.
Waneyboards, se Boards.
Wang, rangklass i Mongoliet.
Wanga’ra, eukalyptusträ (se d. o.).
WangaraVa, negerstam. Jfr Wa-.
Vangio’ner, forngermansk folkstam.
Vangstycken {ty. Wang en, eg. kinder, fr.
limon, courbe rampayite), byggn.,
sidostycken för uppbärande av stegen i en
trappa.
Vani’lj, hot., farm., Vani’lla, ett till fam.
Orchida’ceæ hörande, i Mexiko och
Sydamerika vilt växande örtsläkte, som odlas
på Antillerna m. fl. tropiska ögrupper.
Frukterna av V. planifo’lia brukas till
drogen Fru’ctus vani’llæ, vilken användes
som stärkande medel och som krydda. —
Vaniljsyra 1. Vanilli’n, kem., det smakande
och luktande ämnet i vanilj. Framställes
numera fabriksmässigt, mest av eugenol.
— Vanilli’nsocker, fabriksframställt
konst-vanillin för hushållsbruk. — Vanillon {1.
-iljå’ng), en sämre vanilj sort {Vanilla
Pompona) från tropiska Amerika. —
Vanilj tinktur, se Tinctura vanillæ.
Vanilj blad, se Liatrisblad.
Vani’Ila, Vanilli’n, se Vanilj.
Va’nitas, lat., tomhet, fåfänglighet. — V.
vanita’tum, lat., fåfängligheters
fåfänglighet. (Predikareboken.) — Vanite’t,
fåfänga, flärd, inbilskhet.
Vanity Fair, eng. (1. vä’niti fär), fåfängans
marknad, uttryck, hämtat ur Pilgrim^s
progress (se d. o.); titel på en berömd
roman av den engelske författaren
Thackeray.
Wanjoro, negerstam i Njoro. Jfr Wa-.
Vankant, sågningsfel å fyrkantsågat virke,
varvid ett hörn utgöres av stammens
urspr. yta. —■ V. sågning, avsiktlig
klyvning av ett block så att vankanter uppstå.
Bräderna kantsågas därpå var för sig,
varigenom virke sparas.
Vanna (lat. va’nnus), urspr. öppet träfat,
för skakning av säd, varvid agnarna
avskildes, numera vanligen
sädesrensnings-maskin.
Vant, sjöv., fastgjorda tåg, vilka från sidan
stötta master och stänger.
Vantera (1. vangte’ra; fr. vanter), berömma,
prisa; skrävla. — Vanteur (1. vangtö’r),
skr ä vi are.
Wanyo’ro, se Banyoro.
Vapen (lat. arma, ty. Waffen), jakt-1.
krigsredskap; (lat. insi’gnia, ty. Wappen),
heraldiskt vapen, märke, sammansatt efter
vissa regler, släktmärke, landskapsmärke
o. s. v. — Vapenbok, bok, som skildrar
heraldiska vapen i text 1. bild. —
Vapenbrev, offentligt aktstycke, som meddelar
rätt att föra heraldiskt vapen. — Vapen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
