- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1397

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Weinmonat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Weinmonat—Velociped

1397

borsttàtel, lågväxt gräs à lös, fin sand i
s. Sverige.

Weinmonat, ty. (L va’jnmånat),
vinmånaden, oktober.

Wein, Weib und Gesang, se Wer nicht lieht
Wein etc.

Weissi’t, miner., omvandlad cordierit.

Weistum, ty. (1. va’jstom), "visdom",
medeltida tysk benämning på av domstol
avgiven tolkning av gällande rätt.

Vett (1. fäjt), forntyskt mansnamn = Vitus
(se d. o.). — Veitsdans, se Chorea Sancti
Viti.

Weiterbefördern, ty. (1. va’jt-),
"vidarebefordra", eftersända (postalt).

Veitsdans, se Veit.

Vejde (se Isatis tinctoria), odlades förr som
färgväxt i stor utsträckning, emedan den
innehåller indikan, som användes för
framställning av indigokyp. —
Vejde-kulor, förmalda blad av vejde, vilka efter
jäsning formas till kulor.

Veka, längdmått. Se Vika.

Veketåg, hot., se Juncus.

Veki’l, pl. Vükela, turk., ställföreträdare. —
Vekil-i-chardj, hovmästare (hos en
furste). — Vekil-i-mutlak, befullmäktigat
ombud. —■ Basch vekil, statsminister. —
Dava vekili, advokat; minister. —
Hej’et-1-vükela’, regeringskabinett. —
Medjlis-i-chas-i-vükela, konselj,
regeringssammanträde.

Vekosjö, längdmått. Se Vika.

Ve’ktor {lat. ve’ctor, förare), mat., storhet,
som i motsats mot en skala’r, vilken blott
har talvärde, även har bestämd riktning.
— Vektoranaly’s, läran om vektorer.

Vel, lat., antingen, eller. — V. qua’si, eller
något liknande.

Vel, med., se Vele.

Ve’la, astr., se Skeppet Argo.

Welanders påse, med., metod mot syfilis,
bestående i att alltid bära en med gråsalva
bestruken flanellpåse.

Welanders värmebehandling, med., metod
att behandla schankersår med
cirkulerande, hett vatten.

Vela’rer (av lat. ve’lum, segel) =
Postpala-tala språkljud (se d. o.). — Vela’rium,
tälttak, soltält.

Vela’tus, lat., beklädd; hot., med slöja. —
Vela’ti, reservsoldater i romerska hären,
iklädda endast tunika.

Welchs-Fränkels bacill, med., bacill vid
gasbrand.

Weldonprocessen, kem., av engelsmannen
W. Weldon uppfunnen metod att
regene-rera mangansuperoxiden vid
klorfram-ställning.

Vele 1. Vel, med., gasremsa, som lägges i sår,
charpirulle.

Veles, pl. Velites, lat., se Veliter.

Vele’ter, ett vendiskt folkslag i Pommern
och Brandenburg.

Welf, se Guelf. — We’lfer, en berömd tysk
fursteätt, som ännu fortlever i huset
Braunschweig; se även Guelf er.—Welf
er-fonden, på grund av det hannoveranska
konungahusets welfiska ursprung
benämning på en del av den detroniserade konung
Georgs av Hannover genom Preussen
beslagtagna förmögenhet — en fond, vars
räntor länge brukades till bekämpande av
den welfiska agitationen i pressen. —
Welfi’sk, som har avseende på welferna.

Veli, arah., se Vali.

Veli’kij, fem. Veli’kaja, neutr. Veli’koje, i
sammansättningar Veli’ko-, ry., stor.

Velin, Velinpapper, fr. (1. völä’ng-; av veau,
kalv, kalvskinn), ett slags fint och glatt
pergament; ett slags fint och glatt
skriv-1. ritpapper.

Veli’no, ett italienskt vin.

Velioka’sser 1. Velloka’sser, fornkeltiskt folk
i Gallien.

Veli’ter (lat. ve’lites), pl., hos de gamla
romarna lätt beväpnade trupper.

Well, eng. (1. oä’ll), gott, bra; nåväl.

We’llamo, fi. myt., vattnets gudinna, Ahtis
gemål.

Wellbleck (av ty. Welle, våg), korrugerad
plåt, vågformigt veckad plåt.

Ve’lle et no’lle, lat., vilja och icke vilja. —
V. et nolle su’um cui’que est, det beror
på var och en själv, om han vill 1. icke vill.
— Ve’llem me nesci’re li’tteras, jag skulle
önska, att jag icke kunde skriva (säges
den romerske kejsaren Nero hava yttrat,
då han första gången skulle underteckna
en dödsdom). — Velie non di’scitur, att
vilja kan man icke lära av någon.

Velleite’t {fr. velléité, av lat. ve’lle, vilja),
svag vilja, lös föresats.

Velle’rus, lat., hot., ullig.

Wellingto’nia giga’ntea, se Mammutträdet.

Wellmans ugn, en martinugn.

Vellokasser, se Veliokasser.

Velloli’n, annat namn på Lanolin.

Vellon, sp. {1. veljå’n), "kopparmynt",
spansk kopparvaluta (i motsats mot plata,
silvermyntfoten).

Wellpapp (av ty. Welle, våg),
förpackningsmaterial av vågformigt veckat, grövre
papper, på ena 1. båda sidor överklistrat
med ett tunnare papper.

Wells’ försök {1. oälls -), av W. C. Wells
utförda, viktiga försök ang.
daggbildningen (publicerade 1814).

Wells’ operation, kirurg., ovariotomi (se
d. o.).

Vellus, lat., fårskinn.

Ve’lo, fr., förk. för velociped.

Veloce, ital. {1. velå’tje), tonk., hastigt,
snabbt, raskt. — Veloci’ssimo, mycket
hastigt.

Velocipe’d {fr. vélocipède, av lat. ve^lox,
snabb, och pes, gen. pedis, fot), ett
fort-skaffningsredskap med två 1. tre hjul, som
den åkande själv med fötterna håller i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free