- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1400

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vendisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140Ö

Vendisk—Ventilpneumothorax

Ve’ndisk, Vendiska språket m. fl., se under
Venden.

Ve’ndita, itaL, saluplats, torg.

Venditio’n, lat., försäljning.

Ve’ndland, se Venden.

Vendome-kolonnen {1. vangdà’m-), en hög
bronspelare, som den franske kejsaren
Napoleon I 1805 lät resa på
Vendome-platsen i Paris.

Vendredi saint, fr. (L vangdrödisä’ng), eg.
den heliga fredagen; långfredagen.

Ve’nedi, lat., vender (se d. o.).

Vene’ficus, lat. (av vene’num, gift),
gift-blandare. — Vene’fica, giftblanderska. —
Venefice’ra, förgifta. — Venefi’cium,
giftblandning, förgiftning. — Veneno’sa, pZ.,
med.y läkemedel, som i för stora doser
verka giftigt. — Veneno’sus, lat., giftig.

— Vene’niim america’num, kurare. —
Ve-nenö’s, giftig.

Ve’ner (lat. ve’næ)j pl, anat., blodådror. Se
V ena. — Venesektio’n (av lat. seca’re,
skära), med., åderlåtning. — Veno’sus,
lat., som har med vener att skaffa, venös.

— Veno’sitet, venös beskaffenhet. —
Ve-nö’s, som har avseende på 1. står i
samband med vener. — Venöst blod, mörkrött,
på kolsyra rikt blod, som genom vener
föres till hjärtat.

Venera’bel, Venera’bile, Veneratio’n, se
under Venerera.

Venereologi’, med., läran om de veneriska
sjukdomarna.

Venere’ra (lat. venera’ri), ära, vörda,
tillbedja. — Venera’bel, vördnadsvärd. —
Venera’bile, det tillbedjansvärda;
katolikernas benämning på hostian, då denna
upplyftes och förevisas för menigheten.

— Venera’bilis, lat., vördnadsvärd. —
Ve-neratio’n (lat. venera’tio), vördnad.

Vénérie, fr. (1. -ri’; av lat, vena’ri, jaga),
jaktkonst, jaktväsen.

Vene’risk (av lat. v ene’rens, som har
avseende på Venus, se d. o.), med., som lider av
någon venerisk sjukdom (se nedan). —
Veneriska sjukdomar, vissa, oftast genom
könsumsränge utbredda sjukdomar
(syfilis, enkel schanker och gonorré).

Venesektio’n, se Vener.

Vene’ter, en keltisk folkstam i Bretagne; ett
i n.ö. Italien fordom boende folk, efter
vilket landskapet Vene’tien och staden
Vene’zia (Venedig) hava sitt namn. —
Venetia’ner 1. Venezianer, inv. i Venezia.

— Venetia’n, sidonia, ett slags
bomullssatin 1. klot. — Venetla’nsk 1. Veneziansk,
som har avseende på Venezia. —
Vene-tianska spetsar utmärkas genom rikt
bladmönster med konturer av överspunna
trådar. — Venetiansk krita, se
Briangon-krita. — Venetianskt arbete, konstverk 1.
slöjdalster i bysantiniserande stil,
tillverkat i Venezia. — Venetiansk terpentin,
lärkträdsterpentin. — Venetianskt vitt,

hamburgervitt, holländskt vitt, blyvitt,
uppblandat med barytvitt.

Venezola’nsk, som har avseende på den
sydamerikanska republiken Venezuela.

Venhavre, hot., se T risetum.

Ve’nia, lat., tillstånd, tillåtelse. — V. æta’tis,
myndighetsförklaring. — V. conciona’ndi,
tillåtelse att predika. — V. doce’ndi,
tillstånd att hålla föreläsningar (vid
universitet). — Sit venia ve’rbo, se Sit venia
verbo. — Venia’l (nylat. venia’lis, fr.
vé-niel), som kan förlåtas, förlåtlig.

Veni’lia, rom. myt., fornitalisk gudinna,
sannolikt havsgudinna.

Ve’ni, Sa’ncte spi’ritus, lat., kom. Helige
ande! begynnelseorden till en gammal
kyrkosång. (N:o 132 i 1819 års
psalmbok.)

Venitienne, fr. (1. vönisiä’nn), venetiansk
gondolsång.

Ve’ni, vi’di, vi’ci, lat., jag kom, jag såg, jag
segrade (den romerske fältherren Julius
Cæsars rapport om ett avslutat fälttåg).

Wenn das Geld im Kasten klingt, Die Seele
aus dem Fegefeuer springt, ty., när
pengarna i kistan klinga, strax själarna ur
skärseld springa. (Avlatskrämaren
Tet-zel.)

Wenn jemand eine Reise thut, So kann er
was erzählen, ty., när någon har en resa
gjort, så har han att berätta. (MatthAas
Claudius.)

Veno’sus, Venosite’t, se Vener.

Venple’xus, anat., blåådernät, vennät.

Venpuls, fysiol., pulsrörelse i en ven,
vanligast i halsvenerna.

Vensi’nus, anat., utvidp-at rum av vener.

Ve’nta, sp., ett ensamt liggande värdshus.

Vent alizé, se Alizé.

Vent de cers, fr (1. vang dö sär),
proven-galskt namn på nostvästvinden, mistralen.
Jfr Cers.

Ve’nter, lat., buk, underliv. — V. ca’ret
au’ri-bus, magen har inga öron, en hungrig
mage mättas icke med blotta ord. — V.
non o’culus, po’tis est imple’rier u’mquam,
magen blir förr mätt än ögat. — Ventra’l,
åt buksidan.

Venti’I (mlat. ve’ntile, av lat. ve’ntus, vind),
apparat, som öppnar 1. sluter vägen för
luft, vatten, gaser o. d.;
luftväxlingsapparat; säkerhetslucka på ångpannor; tonk.,
på musikinstrument inrättning, som
avstänger luften 1. öppnar tillträde för
densamma. — Ventilatio’n 1. Ventile’ring,
luftväxling; undersökning; diskussion,
överläggning. — Ventila’tor, fläkt, som
framdriver luften; skeppsh., apparat för
åstadkommande av luftväxling under
däck. — Ventile’ra (av lat. ventila’re,
fläkta), vädra, lufta; betrakta från alla
sidor, undersöka; diskutera, överlägga
om; offentligen försvara en akademisk
avhandling.

Venti’lpneumothorax, med., gasansamling i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free