- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1402

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Verbenaceæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1402

Verbenaceæ—Ver i t as

vildad; brukades förr i medicinen. —
Verbenaolja, en eterisk olja av några
Andropogon-dirtQV, brukas till parfymer.

Verbena’ceæ, hot,, växtfamilj av ordn.
Nu-cuWferæ, mest i tropikerna. Viktigaste
hithörande art är teakträdet {Te’ctona).
Som prydnadsväxter odlas Clerode’ndron,
Lanta’na, Lippia, VerbeWta o. a.

Verbere’ra (lat. verbera’re)^ gissla, piska. —
Verberatio’n, gissling, piskning.

Ve’rbi ca’usa, Verbo’tim m. fl., se under
Verbum.

Verbriefte Rechte, ty. (L ferbri’fte -),
genom dokument tillförsäkrade rättigheter.

Ve’rbum, pL Ve’rba, lat., ord; språkv., verb
(se d. o.). — Verbum ano’malon 1.
ano’ma-lum, oregelbundet verb. — V. auxilia’re,
hjälpverb. —■ V. defectiVum, ofullständigt
verb. —■ V. De’i, Guds ord. — V. depo’nens,
se Deponens. — V. divi’num, det
gudomliga ordet. — V. Do’mini, Herrens ord. —
V. fini’tum, se under Finis. — V.
frequen-tati’vum 1. iterati’vum, se
Frekventati-vum. — V. impersonale, opersonligt verb.

— V. inchoatfvum, se Inkoativum. —
V. infinftum, se under Infinit. — V.
in-transiti’vum, intransitivt verb, verb, som
om subjektet utsäger en verksamhet 1. ett
tillstånd, vilket icke tänkes omedelbart
riktat på något. — V. recrprocum,
reci-prokt verb (se d. o.). —■ V. reflexi’vum,
reflexivt verb (se d. o.). — V.
transiti’-vum, transitivt verb, verb, som om
subjektet utsäger en verksamhet, vilken
tänkes omedelbart riktad på något. — In
princfpio e’rat verbum, i begynnelsen var
ordet. — Verba forma’lia, den verkliga
ordalydelsen. — V. irregula’ria,
irregu-liera verb (se d. o.). — V. minita’ntia,
hotande ord, hotelser. — V. præscri’pta,
föreskrivna ord. —• V. preca’ria, bedjande
ord. — Sunt verba et vo’ces, eg. det är ord
och stämmor; det är tomma ord. —
Verbal- {lat. verha’lis), som består av ord,
muntlig; bokstavlig, ordagrann, ord för
ord (om en översättning); som avser
endast ordalagen; som innebär förklaring
av ord. Jfr Real; språkv., som angår 1.
härstammar från ett verb. —
Verbalböjning = Konjugation (se d. o.). —
Verbal-definitio’n, ordförklaring. —
Verbalinju’-rie, se under Injiirie. — Verbalkonkordans,
se Konkordans. — Verbalnot, ett muntligt
diplomatiskt meddelande. —
Verbalprocess, jur., rättegång, som avhandlas
munt-ligen. — Verbalsuggestio’n, suggestion
genom ord. — Verbalise’ra, förhandla
muntligen; även prata, snacka. —•
Verba’-liter, Verba’tim, Verbo’tenus 1. Verbo’tim,
ny lat., ordagrann, ord för ord; muntligen.

— Verbalite’t, bokstavlighet; fasthållande
vid ordalydelsen. — Ve’rbi ca’usa 1. Verbi
gra’tia, eg. för ordets skull; till exempel.

— Verbi divi’ni minfster, det gudomliga
ordets tjänare, präst. — Verbosite’t, mång-

ordighet. — Verbö’s (lat. verho’sus).
mångordig.

Verda’ {ty. wer da), vem där? tillrop av
skiltvakter, då någon närmar sig.

Ve’rdandi, se Nornor; namn på en frisinnad
studentförening i Uppsala, vilken utgivit
en mängd populära skrifter.

Ve’rde anti’co, ital., geoL, ett slags
grön-ådrig italiensk marmor; även = ^rugo
nobilis (se d. o.). — V. di Co’rsica 1. V.
d’Orezza, ett slags grön gabbro (se d. o.).

Werdergeväret, bayerskt 11 mm. armégevär,
enligt Peabodys system konstruerat av
L. Werder.

Verdi’kt {fr. och eng. verdict, av lat. ve’re
di’ctum,- sann utsago), jur., av en jury
fälld dom.

Verdunaltaret {1. -u’ng-), altare,
förfärdigat 1181 av emaljkonstnären Nikolaus
från Verdun. Nu i Klosterneuburg.

Verdunpriset (L-u’ng-), pris, som vart femte
år utdelats för bästa arbetet i tysk
historia. Instiftat 1844 av Fredrik Wilhelm IV
till minne av tyska rikets tusenåriga
tillvaro (sedan fördraget i Verdun 843).

Verdure, fr. {1. verdy’r), grönska.

Verecu’nda, latinskt kvinnonamn, sedig,
blygsam.

Verelendungstheorie, ty. {1.
fere’lendongs-teåri’), utarmningsteori, en
grundläggande tankegång i Marx’ socialistiska system.

Vere’ri pe’rdidit, lat., "han har förlorat all
hut". {Plautus.)

Wer gar zu viel bedenkt, wird wenig leisten,
ty., den, som överväger alltför länge,
uträttar föga. ("Wilhelm Tell" av Schiller.)

Vergissmeinnicht, ty. {1. fergissmajn-), bot.,
förgätmigej. Se Myosotis.

Verglas, fr. {1. värgla’), meteor., isbark.

Vergobretus, titel på de galliska eduernas
högste ämbetsman, vald på ett år.

Verifice’ra 1. Verifie’ra {fr. vérifier, ital.
verifica’re, av lat. ve’rus, sann, och
fa’-cere, göra), intyga, bekräfta, bestyrka
(med skriftliga bilagor). — Verifikatio’n,
bestyrkande av en saks riktighet;
bestyrkande bilaga till en räkning. —
Verifika’-tor, person, som verificerar.

Ve’ris, lat. (av ver, vår), bot., vårens. —
Vernalis, Ve’rnus, bot., blommande om
våren.

Veri’sm {ital. il verismo, av lat. ve’rus,
verklig, sann), i Italien benämning på den
riktning i litteratur och konst, som
vanligen kallas naturalism 1. realism. —
Ve-ri’st, anhängare av verismen. — Veri’stisk,
som har med verismen att göra.

Wer isfs, ty., vem är det?, "V-em är vem",
kortfattad tysk biografisk uppslagsbok
över levande personer.

Verita’bel, se under följ. ord.

Ve’ritas, lat., sanning; rom. myt.,
sanningens gudinna; även = Bureau Veritas (se
d. o.). — V. docume’nti, en urkunds
äkthet. — V. fore’nsis 1. juri’dica, rättslig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free