- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1404

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Verrerie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1404

Verrerie—Vertigo

pöti’ -), eg. ett litet glas; en liten sup, en
snaps.

Verrerie, /r. {L väröri’; av verrey lat.
vi’-trum, glas), glasbruk; glasvaror. —
Ver-rotypi’, konsten att framställa
fotografiska bilder på glas.

Verrierpalme’tt, se under Palmett.

Verru’ca, lat., med., vårta. — V. carno’sa,
mjuk vårta. — V. dura, hård vårta. —
V. mollis, mjuk vårta. — V. seni’lis,
ålderdomsvårta — V. simplex 1. V.
vulga’ris, vanlig vårta. — Verruca’rius,
bot., vårtig. — Verrucifo’rmis, bot.,
vårtlik. — Verruco’pes, bot., vårtfotad. —
Verruco’sa, bot., vårtig. — Verrukosite’t,
vårtighet. — Verrukö’s, vårtig.

Vers {lat. ve’rsus, eg. vändning,
ömvändning; plogfåra, av ve’rtere, vända), metr.,
rad, linje av ett skaldestycke, versrad, en
rad stavelser, ordnade till ett metriskt
helt; i dagligt tal = Strof, Stans (se
d. o.); poesi i allm.; benämning på de
minsta avdelningarna av bibeln. —
Vers-fot (lat, pes, pl. pe’des), metrisk
taktav-delning, versens minsta, likformiga delar.
Jfr Anapest, Daktyl, Jamb, Troké. —
Versmått, meter, versfötter, versslag. —
Versifie’ra (lat. versifica’re, av fa’cere,
göra), göra till vers, bringa i versform.
— Versifikatio’n, versbildning,
versbyggnad, versform. — Versifika’tor 1.
Versi-fikatö’r, person, som skriver vers,
vers-makare; rimsnidare. — Versifikato’risk,
som har avseende på versskrivning. —
Ve’rsi sciolti, ital. (1. - sjå’lti), metr.,
orimmad vers, blankvers. — Versus
he-ro’icus, lat., heroisk vers, daktylisk
hexameter, — Versus memoria’les, pL,
minnesverser.

Ver sa’crum, lat., se Ver.

Versa’ler 1. Versalbokstäver (ty. Versalien,
av lat. veWsus, rad), pl., "stora’’
bokstäver, majuskler (se Majuskel).

Versati’1 (lat. versa’tilis, av ve’rtere, vända),
föränderlig, vankelmodig; mångsidig. —
Versatilite’t, föränderlighet,
mångsidighet; smidighet, behändighet.

Verse’rad (fr. versé, av lat. versa’ri, vistas,
sysselsätta sig), erfaren, hemmastadd;
be-levad, världsvan.

Versfcolor, lat., med växlande färger. —
Versifo’rme, bot., av växlande form. —
Versipe’Ilis, bot., som byter om skinn.

Versifie’ra, Versifikatio’n, Versifikatö’r
m. fl., se under Vers.

Versi’kel (av lat. versi’culus, liten vers), i
katolsk ritual benämning på kortare vers,
som reciteras efter de av kören sjungna
partierna.

Ve’rsio, lat., översättning. — Versio’n (fr.
version, av lat. ve’rtere, vända),
översättning; tolkning; sätt att framställa en
händelse. — Ve’rsio vulga’ta, eg. den allmänt
brukade översättningen; den latinska bi-

belöversättning, som är antagen av den
romersk-katolska kyrkan.

Ve’rsi sciolti, se under Vers.

Versjo’k, sextondelen av en rysk aln = 44,5
mm.

Ve’rso, V. fo’lio, V. po’llice, Versi’n m. fl.,

se under Vertera.

Verst, Versta’, ryskt vägmått = 1,067 km.

Ve’rsus hero’icus, se under Vers.

Versu’r m. fl., se under Vertera.

Vert, fr. (1. vär), grön färg; grön. — V.
ang-lais (1. - anglä’), engelskt grönt (se d. o.).

— V. de Chine (1. - dö sjinn), kinesiskt
grönt, lokao (se d. o.). — V. de gris - dö
gri), spanskgröna (se d. o.). — V. de sève
(1. dösäV), saftgrönt, en grön färg, som
beredes av fruktsaften av åtskilliga
Rha^mnus-aHer samt brukas till färgning
av läder, papper m. m. och till
vattenfärger. — V. d’Usèbe (1. - dysä’b),
aldehyd-grönt (se d. o.). — Vert-lumière (1. -
ly-miä’r), en grön anilinfärg. — Vert
virgi’-na’l, kromgrönt.

Verta’tur, Ve’rte, se under Vertera.

Ve’rtebra, pl. Vertebræ, lat., anat., ryggkota.

— Vertebræ cervica’les, halskotorna. —
V. lumba’les, ländkotorna. — V. sacra’les,
korsbenskotorna. — V. thoraca’les,
bröstkotorna. — Vertebra’1, hörande till
ryggkotorna 1. ryggraden. — Vertebrallinjen,
den linje, som förenar ryggkotornas
bak-åtriktade, opariga utskott. — Vertebra’lis,
som rör ryggkotorna. — Vertebralsystem
= Spinalsystem (se d. o.). Jfr
Cerebro-spinalsystem. — Vertebra’ter (lat.
verte-bra’ta) 1. Vertebre’rade djur (anima’lia
vertebrata), pl., zooL, ryggradsdjur.

Verte’ra (lat. ve’rtere), vrida, vända;
översätta, tolka. — Verta’tur 1. Ve’rte, vänd,
vänd om (bladet)! — Ve’rso fo’lio 1. blott
Verso, på andra sidan, på bladets baksida.

— Verso pollice, se Pollice verso. —
Ver-su’r 1. Versu’ra, handelst., omsättning av
varor och penningar. — Versure’ra,
omsätta varor och penningar.

Ve’rtex, lat., hjässa: topp, toppunkt.

Wertheim (1. -ha’jm), ryktbart varuhus i
Berlin.

Wertheims operation, kirurg., totalt
borttagande av livmodern med kringliggande
lymfkörtlar (vid kräfta).

We’rther, efter huvudpersonen i den tyske
skalden Goethes roman ’’Leiden des jungen
Werthers" beteckning för unga män, som
lida av trånsjuka och livsleda.

Verticilla’ta, bot., kransställd.

Verticilla’teæ, bot., syn. Labiateæ (se d. o.).

Vertige, fr. (1. verti’sj), svindel. — V.
mental (1. - ma’ngtall), tvångsföreställning.

Verti’go, lat., med., svindel. — V. aura’lis 1.
V. auricula’ris = Ménières sjukdom (se
d. o.). — V. epile’ptica, lindrig epilepsi. —
V. ocula’ris, svindelkänsla vid
muskelförlamning. — V. stomacha’lis 1. V. stomacho
læ’so, svindel vid nervösa magrubbningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free