Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vertikal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vertikal—Vestis virum facit
1405
— Vertigiiiö’s (lat. vertigino’sus), yr i
huvudet, besvärad av svindel.
Vertika’1 (av lat, ve’rteXy se d. o.), lodrät.
)(Hor i son tal.—Vertikalaxel, krist., den
lodräta kristallaxeln i det rombiska
systemet. — Vertikalcirkel, astr., höjdcirkel, en
storcirkel på himlavalvet, som går genom
zenit.—Vertikallinje, lodrät linje, lodlinje.
— Vertikalplan, ett genom en
vertikallinje gående plan. — Vertikal
temperatur-gradie’nt, se Temperera. — Vertikal-ur,
solvisare, där skuggan av staven faller på
en vertikal vägg. Jfr Horisontal-ur. —
Vertikalvinklar, geom., de vinklar, som, då
två linjer skära varandra, stå (med
spetsarna) mittemot varandra. —
Vertikali-te’t, egenskapen att vara lodrät.
Vertugade, Vertugale, Vertugadin, fr. (1.
-tyga’dd, -tyga’ll, -tygadä’ng, av sp.
ver-dugadoy liten käpp), krinolinliknande
styvkjortel, ingående i 1500-t:s damdräkt.
Vertu’mnus 1. Vortu’mnus, rom. myt.,
fruktens gud, Pomonas make. —
Vertumna’-lier, pl, till Vertumnus’ ära firade fester.
Ve’rum, lat., äkta, sann.
Verv (fr. verve, av lat. vervex, bagge), urspr.
nyck, kapris (se d. o.);
inbillningskraftens livlighet, eld, hänförelse, kraft. Jfr
Schwung.
Very well, eng. (1. ve’rri oä’11), mycket bra,
alldeles riktigt.
Vesa, mullblandad jord (särskilt i n.
Sverige).
Ve’sca, hot., ätlig.
Wesermarskrasen, oldenburgsk
nötkreaturs-ras.
Vesi’ca, lat., blåsa. — V. bullo’sa,
vätskefylld hudblåsa. — V. fælle’a, gallblåsa. —
V. urina’ria, urinblåsan. — Vesica’ntia, pl.,
med., blåsdragande medel, dragmedel. —
Vesicato’rium, dragmedel. —
Vesika’l-artärer, pulsådror i urinblåsan.
Vesica’ria, bot., med blåsor. — Vesiculo’sus,
bot., med små blåsor.
Vesi’cula, pL Vesi’culæ, Vesi’kel (lat.
vesi’-cula, dimin. av vesi’ca, blåsa), med., liten
blåsa; anat., namn på blåslika bildningar
i lungorna, hjärnan o. s. v. — Vesiculæ
semina’les, sädesblåsorna. — Vesikuli’t,
inflammation i sädesblåsorna. —
Vesiku-lä’r, blåsig, blåsformig. — Vesikulö’s, full
av blåsor.
Vesi’r (av arab. uazir, uppbärare), i
muhammedanska land titel för de högsta
statsämbetsmännen. Jfr Storvesir.
Vesi’mötter, ett slags hickorynötter (Carya
alba).
Wesleya’ner (1. oä’ssli-), efter sektens
stiftare benämning på metodisterna (se d. o.).
Ve’spa, zool., geting.
Ve’sper, lat., se Hesperos; (Ve’spera), afton;
eftermiddag; aftonsång, aftonbön i
katolska kyrkan. — Vespera’le, samling
musikstycken för vespergudstjänst. —
Vesper-bilder, konstnärliga framställningar av
händelserna på aftonen efter Kristi
korsfästelse. — Vespergudstjänst,
aftongudstjänst.
Ves^rti’lio, zool., kortörade
fladdermussläktet av däggdjursordn. Chiroptera (se
d. o.). Svenska arter: V. bechste’inii, se
Myotis. — V. borea’lis, se Pipistrellus. —
V. dasycne’me, se Myotis. — V.
daubento’-nii, se Myotis.
Vespertilio’nidæ, zool., läderlappar,
däggdjursfamilj av ordn. Chiro’ptera, med 12
svenska arter.
Vesperu’go, lat., aftonstjärnan.
Vesperu’ga, zool., se Ny’ctalus, Pipistrellus
och Vespertilio.
Ve’sperus, zool., se Pipistrellus och
Vespertilio.
Vespro siciliano, ital. (1. -prå sitjlia’nå).
Sicilianska aftonsången (se d. o.).
Vessie à colonnes, fr. (1. vessi’ a kålå’nn),
med., urinblåsa med bjälkformigt
framträdande, hypertrofierad muskulatur.
Ve’sta (gr. Hesti’a), rom., myt., kyskhetens,
den husliga härdens och eldens gudinna;
astr., en av småplaneterna. — Vesta’ler
(lat. vesta’les) l.Vesta’liska jungfrur (lat.
vürgines vesta’les), Vestas prästinnor,
jungfrur, vilka det ålåg att i trettio års
tid under iakttagande av obrottslig
kyskhet, underhålla den heliga elden i
gudinnans tempel. — Vesta’lier, pl., till Vestas
ära firade fester. — Vesta’lisk,
jungfruligt ren, kysk.
Ve’stastickor, vaxtändstickor.
West End, eng. (1. oä’st -), en av Londons
finaste stadsdelar.
Western union code, se Code.
Westfali’t, ett säkerhetssprängämne,
huvudsakligen innehållande ammoniumnitrat.
Vestia’rium (av lat. ve’stis, dräkt),
klädkammare.— Vestia’rius, vårdare av
vestia-riet.
Vestibu’1 (lat. vesti’bulum, fr. vestibule), eg.
förgård; präktig förstuga, förhall.
Vestibula’r m. fl., se Vestibulum.
Vesti’bulum, lat. anat., förgård. — V.
laby-ri’nthi, mellersta delen av örats labyrint.
— V. lary’ngis, struphuvudets inre från
ingången till de falska stämbanden. — V.
o’ris, rummet mellan läpparna och
tändernas främre yta. — Vestibula’r, som avser
innerörat. — Vestibularapparaten, den del
av innerörat, som utgör kroppens
jämviktsorgan. — Vestibularsymtom, med.,
rubbningar i vestibularapparatens
funktion.
Vesti’gia te’rrent, lat., spåren avskräcka.
(Horatius.) Syftar på räven i fabeln, som,
då han såg, att alla andra djurs spår ledde
endast in i, men icke ut igen ur lejonets
kula, ej lät narra sig in i denna.
Vesti’ner, forntida folkstam i Italien.
Ve’stis vi’rum fa’cit 1. Vi’stis vi’rum re’ddit,
lat., kläderna göra mannen, som man är
klädd, så blir man hädd. (Quintilianus.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
