- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1406

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vestita ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1406

Vestita—Vezzoso

Ve’stita, hot., (hår-)klädd.

Vestitu’r (nylat. vestitu’ra, av vesWre,
påkläda), påklädning, t. ex. av en
ämbetsdräkt; även = Investitur (se d. o.).

Vestlandsrasen, norsk hästras.

Westminster abbey (Z. oä’stminstör ä’bi),
den kyrka i London, där Englands
konungar krönas. Innehåller
konungagravar samt minnesmärken över framstående
engelska män. — W. college (L - kå’lledsj),
ansett engelskt högre läroverk som förr
stod i förbindelse med Westminster abbey.
— W. hall (1. - hål), enda resten av
Londons gamla kungaresidens, ingången till
centralhallen i Westminsterpalatset. —
Westminsterkonfessionen, en
sammanfattning av den skotska kalvinismen i 31
artiklar, tillkommen på
Westminstersyno-den 1646. — Westminsterpalatset,
parlamentsbyggnaden i London. —
Westminster plays (I, - plä’is), latinska komedier
som förr gåvos av lärjungarna vid
Westminster college. — Westminsterstatuten,
engelska statsakter av 1235 och 1285. —
Westminstersynoden, viktigt engelskt
kyrkomöte 1643—49.

Vestnik, ry,, bud, sändebud.

Veston, fr. (1. -å’ng), kavaj.

Westonelement (1. oe’stön-), fys., galvaniskt
element, konstruerat av F. Weston.

West Point {I oe’st pojnt), Förenta
staternas armékrigsskola.

Ve’stre, nord. myt., en av de fyra dvärgar,
som uppbära himlavalvet.

Vestro-bothme’nsis, nylat., från
Västerbotten.

Vestro’l tekn., blandning av såpa och
triklor-etylen (se d. o.).

Westrumi’t, emulgerbar, "vattenlöslig"
mineralolja, som användes att binda dammet
på gator.

Vestry, eng. {1. ve’stri), pl. Vestries,
sockenstämma.

Vesuvia’n, miner., kallas efter berget
Vesu-vius, en av fyndorterna, ett slags vacker
idokras (se d. o.).

Vesuvi’n, kem., basiskt azofärgämne som
gulbrunfärgar bomull och läder.

Veta^lapanjcuvimshatika’, sanskr..
Likspökets 1. Vampyrens tjugufem berättelser,
indisk sagosamling.

Wet-dock, eng. (Z. oe’tt-dåck), våtdocka,
handelsdocka.

Vete, bot., se Triticum.

Vetera’n {lat. vetera^nus, av ve’tus, gen.
ve’-teris, gammal), gammal, erfaren krigare;
uttjänt soldat; gammal, beprövad,
förtjänstfull vetenskapsman, konstnär o. s. v.
—■ Vetera’ni, lat. (pl. av vetera’nus),
romersk benämning på de beprövade
soldaterna (i motsats till tirones, rekryterna);
även uttjänt soldat.

Veterinä’r (lat. veterina’rius, av veteri’na,
lastdjur), som angår djurläkekonsten;
djurläkare. — Veterinärinrättning 1. Vete-

rinärinstitut, förr svenskt läroverk för
utbildande av djurläkare, numera ersatt av
Veterinärhögskolan. —
Veterinärvetenskapen, djurläkekonsten.

Veterno’sa, lat. (av ve’tus, gammal), bot.,
ålderdomlig, hastigt vitnande.

Vetive’riaolja, violdoftände gräsolja ur roten
av gräset Andropo’gon squarro’sus, som
växer i Ostindien. Användes i
parfymindustrien. —■ Vetiveriarot, roten av
An-dropogon squarrosus.

Ve’to, lat., jag förbjuder, hos de gamla
romarna den formel, varmed folktribunerna
förbjödo ämbetsåtgärder och hindrade
utförandet av senatsbeslut. — Veto 1.
Vetorätt, ett statsöverhuvuds rätt att neka sitt
samtycke till ett av folkrepresentationen
fattat beslut 1. stiftad lag; en korporations
rätt att hindra verkställighet av ett
beslut. — Absolut veto, oinskränkt, en gång
för alla gällande veto. — Lfberum veto,
se Liberum veto. — Lokalt veto, se under
Lokal. — Suspensivt veto, blott tills vidare
gällande veto. — Madame Veto (1. -da’mm
-), spenamn, som gavs åt den franska
drottningen Marie Antoinette, emedan det
troddes, att hon eggat sin gemål, Ludvig
XVI, till att bruka sitt veto mot åtskilliga
av nationalförsamlingens beslut.

Vette, se Vätte.

Vetter, ty. (1. fe’tter), syskonbarn, kusin;
avlägsen släkting.

Wetterhahn, ty., kyrktupp. Se Tupp.

Vetterligeväret, schweiziskt armégevär av
10,5 mm. kaliber.

Vetto’ner, iberiskt fornfolk i Salamanca och
Estremadura.

Vetturi’no, ital. (av vettu’ra, fr. voiture,
åkdon), hyrkusk, åkare, forman.

Ve’tus testame’ntum, lat., Gamla
Testamentet.

Veuve Cliquot, se Cliquot.

Vevlingsgarn, tjärat, smäckert, tvåsträngat
tågvirke.

Vexatio’n {lat. vexa’tio), plågande,
misshandling, förtryck, prejeri; gyckel. —
Vexe’ra, plåga, misshandla.

Vexel, se Växel.

Vexe’ra, se under Vexation.

Vexilla’rius, lat., fanbärare.

Vexfllum, lat., fana, standar. — V. ru’sseum,
röd krigsfana.

Vexionie’nsis, Wexio’nius, lat., från Växjö.

Vexi’r, lat., en på ett lås anbragt inrättning,
som försvårar öppnandet.

Wey, eng. {1. oe’), engelsk ullvikt = 82,55
kg.; engelskt rymdmått för torra varor =
1,453,5 1.

Weymouth-tall, bot., se Pinus.

Wezen, astr., stjärna i stjärnbilden Stora
Hunden.

Vezi’r, se Vesir.

Vezzosame’nte, ital., tonk., hjärtligt, vekt.

Vezzoso, ital. {1. vetså’så), tonk., småtäckt,
smeksamt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free