- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1408

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vibrio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1408

Vibrio—Vidblinde

utföra i ett ämne, som är statt i
vågrörelse. — Vibrationsma’xima,
svängningsbukar. — Vibrationstal, svängningstal. —
Vibrationsteorien = Undulationsteorien
(se d. o.). — Vibrations tid, svängningstid.

— Vibra’to, itaL, tonk., darrande,
bävande. — Vibra’torn, en gymnastikapparat,
som meddelar skakningsrörelser. —
Vibro-gra’f (av gr, grajeiriy skriva) 1.
Vibro-sko’p (av gr. skope’in, se), apparat för att
iaktta och undersöka en ljudande kropps
svängningar.

Vi’brio, bot., ett till skruvbakterierna
hörande släkte. — Vibriolysi’ner,
serumäm-nen, som upplösa vibrioner.

Vibrio’ner, se Vihrio.

Vibri’sser (lat. vihri’ssæ), anat., vid
mynningen av näshålan befintliga hår.

Vibrogra’f 1. Vibrosko’p, se under Vibrera.

Viburni’n, kem.y en alkaloid i Viburnumbark.

Vibu’rnum, bot., busksläkte av fam
Caprifo-lia’ceæ. — V. lanta’na, parkolvon, odlad
buske. — V. o’pulus, olvon, buske med vita
blommor, kantblommorna könlösa. En
odlad form, "snöbollar", har klotrund
blomsamling med alla blommor könlösa.

Vica Pota, rom. myt., fornromersk gudinna,
likställd med Victoria.

Vicar, eng. (1. vi’kör; jfr Vicarius), i
England : lantpräst, som uppbär endast en del
av lönen.

Vica’rius, lat. (av vice, se d. o.), se Vikarie.

— V. aposto’licus, apostolisk vikarie,
påvens ställföreträdare på missionsområden,
där ingen katolsk biskop finnes;
utomordentligt påvligt sändebud.

Vi’ce, lat. (av ett obrukligt vix, gen. vicis,
omväxling, ombyte), eg. i en annans ställe;
ställföreträdande, tjänstförrättande,
vikarierande; betecknar framför vissa titlar
en grad (t. ex. vice häradshövding),
framför andra en lägre grad (t. ex. vice
konsul) . —• V. amiral, sjöv., i svenska flottan
titel för innehavare av näst högsta
oifi-cersgraden. — V. konung, underkonung,
ståthållare, en monarks ställföreträdare i
ett biland.

Vicende’vole, ital., tonk., växlande, växelvis.

Vice’nnium, lat. (av vi’des, tjugu gånger,
och a’nnus, år), en tidrymd av tjugu år.

Vice’sima manumissio’num, romersk
skatteform, utgörande tjugondelen av en
frigiven slavs penningvärde.

Vicesime’ra (av lat. vice’simus, den
tjugonde), krigsk., utlotta var tjugonde man till
avstraffning.

Vi’ce ve’rsa, lat., omvänt, tvärtom, med
ombytta roller.

Vicevært, da., gårdskarl.

Vichyvatten, som fås från de alkaliska
källorna i den franska staden Vichy {1. visji’),
brukas mot mag- 1. tarmkatarr, dålig
matsmältning m. m. Konstgjort vichyvatten
nyttjas som läskedryck.

Vi’cia, bot., lins, vicker, växtsläkte, tillhö-

rande fam. Legumino’sæ. — V.
angusti-fo’lia, sommarvicker. — V. cassu’bica,
backvicker. — V. cra’cca, kråkvicker. —
V. dumeto’rum, buskvicker. — V. fa’ba,
bondbönor, odlad näringsväxt. — V.
hir-su’ta, duvlins. — V. lathyroi’des,
vår-vicker. — V. pisifo’rmis, ärtvicker. —
V. sati’va, vicker, odlad foderväxt, oftast
i "blandsäd". — V. se’pium, häckvicker. —
V. tenuifo’lia, luktvicker. — V.
tetra-spe’rma, sparvlins. — V. villo’sa,
ludd-vicker.

Viciifo’lia, bot., till bladen lik Vi’cia.

Vicina’l (lat. vicina’lis, av vici’nus, granne),
som hör till grannskapet. — Vicinalytor,
kristallytor i samma zon, som bilda så
trubbiga vinklar med varandra att de
tillsammans ge intryck av en "bruten" yta.

Vici’nus bo’niis i’ngens bo’num, lat. ordspr.,
en god granne är en ovärderlig skatt.

Vicisti Galilæe, se under Galilé.

Viciö’s, se Vitiös (under Vitium).

Vicker, bot., se Astragalus, Ornithopus och
Vida.

Vicomte, fr. (1. vikå’ngt; av lat. vi’ce, se d. o.,
och co’mes, greve; ital. viscont, eng.
vis-count), eg. vicegreve, undergreve; i
Frankrike under medeltiden en greves
ställföreträdare ; numera adlig titel, i rang mellan
greve och baron. — Vicomtesse (1. -tä’ss),
en vicomtes gemål.

Vi’ctor, lat., segrare, segervinnare. Se vid.
Viktor. — Victo’ria, seger; rom. myt.,
segerns gudinna; astr., en av
småplaneterna; ett slags lätt, fyrhjulig vagn. Se även
Viktoria.

Victo’ria re’gia, bot., vattnens drottning, en
till fam. Nymphæa’ceæ hörande
sydamerikansk vattenväxt med vita, praktfulla
blommor och ofantliga blad (ända till 2
m. i genomskärning). — Victoriahus, ett
för Victoria regia särskilt uppfört
drivhus med varmvattenbassäng.

Victoria’tus, romerskt silvermynt,
tredjedelen (urspr. hälften) av en grekisk denar.

Vi’ctrix, lat., segrarinna; rom. myt., binamn
till Venus och Minerva. — V. ca’usa di’is
placui’t sed victa Cato’ni, "segrarens sak
blev gudarnas sak, den besegrades Catos".
(Lucanus.)

Vicuna, sp., vikunja.

Vfcus, pl. Vi’ci, lat., eg. husen utefter en
trafikled, sedermera gata.

Widals reaktio’n, med., reaktion på tyfus.

Vidame, fr. (1. -da’m, av lat. vicedominus,
ställföreträdande härskare), titel på den
som innehade de till ett biskopsdöme
hörande godsen i Frankrike under
medeltiden.

Vi’dar, nord. myt., "den tysta asen". Odens
och jättekvinnan Grids son, hämnas vid
Eagnarök sin faders fall, i det han dödar
Fenrisulven. Hans land heter Vide.

Vidblinde, isl. myt., en jätte, som fiskar
valar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free