- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1409

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vide ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vide—Vigflekar

1409

Vide, hot.y se Salix.

Vide, isL, se Vidar.

Vi’de, lat.y se! — V. i’nfra, se nedan. —
V. su’pra, se ovan. — Vi’deant co’nsules,
ne quid detrime’nti ca’piat res pu’blica,

konsulerna må tillse, att staten icke tager
någon skada (formel, varmed den
romerska senaten i kritiska lägen beklädde
konsulerna med diktatorisk myndighet). —
Vide’licet, nämligen. — Vi’deo melio’ra
probo’que, deterio’ra se’quor, jag ser och
gillar ett bättre, men följer ett sämre. —
Vide’re nostra mala non po’ssumus; a’lii
simul deli’iiquunt, censo’res sumus, våra
egna svagheter kunna vi ej se; så snart
andra fela, uppträda vi som domare. —
Vide’tur, det synes; mening, omdöme,
intyg, orlovssedel, examensbetyg. — Vi’di,
jag har sett, genomsett, granskat (det).

— Vi’dimus, vi hava genomsett och
granskat (det). —• Vidime’ra (fr. vidimer),
efter anställd jämförelse bestyrka en
avskrifts överensstämmelse med originalet.

— Vidimatio’n 1. Vidime’ring, jämförelse
mellan en avskrift och originalet samt
bestyrkande av deras överensstämmelse. —
Vidi’sse, "ha sett", dets. som vidimation.

— Pro vidimatio’ne, avgift för
granskning.

Videkornell, bot., se Cornus.

Vidertryck (av ty. wi’der, emot), boktr.,
tryckning av andra sidan av ett ark.

Vides gikttabletter, en s. k. patentmedicin
utan värde.

Vide’tur, Vi’di, Vidime’ra, m. fl. se under
Vide.

Videört, bot., se Lysimachia.

Vidi’sse, se under Vide.

Vidjegullvedel, bot., se Cytisus.

Widmannstättenska figurerna, geometriskt
system av linjer, som framträda på
järnmeteoriter vid etsning.

Vidogna (1. -då’nja), ett kanarievin.

Vi’dolf, nord., myt., en jätte och trollkarl,
stamfader för sierskor och spåkvinnor.

Vidre 1. Vidrer, nord. myt., ett av Odens
binamn.

Vidskriven, mat., är en cirkel till en triangel,
om den tangerar en sida och de båda
andras förlängning.

Vrdua, lat., änka. — Viduite’t, änkestånd.

Wiedemans och Franz’ lag, fys., utsäger att
förhållandet mellan
värmeledningsförmågan och den elektriska ledningsförmågan
är nästan detsamma för alla metaller.

Vieille plante, fr. (1. viä’j plangt), ett
bour-gognevin.

Wieland, ty. (1. vi’lant), dets. som Volund.

Viel Feind, viel Ehr, ty. (1. fil fajnt, - er),
många fiender, mycket ära.

Vielfrass, ty. (/. fi’l-), se Filfras.

Viel Geschrei und wenig Wolle, ty. (1. fil
gesjra’j ont ve^nich vå’lle), mycket skrik
och lite ull (sa Hin, när han klippte sin
sugga), många ord och litet innehåll.

Vie’lla, försvenskning av Viyella (se d. o.).

Vielle, fr. (1. viä’l), tonk., lira.

Viellibchen, ty. (1. fi’llibchen), filippin (nöt
1. mandel med två kärnor).

Wienalliansen (1. vin-), det i staden Wien
år 1725 mellan Österrike och Spanien
slutna förbundet.

Wienerblått (Z. vi-), koboltblått.

Wienergrönt, dets. som Schweinfurtgrönt
(se d. o.).

Wienerkalk (Z. vi’ner-), ett puts- och
polermedel, som består av kalk, magnesia,
lerjord och järnoxid. — Wienerkål, en
varie-tet av virsing. — Wienerlack,
koschenill-lack. — Wienerpasta 1. Wienets pasta,
med., ett frätmedel, som består av kaustikt
kali och osläckt kalk. — Wienerschnitsel,
kokk., stekt kalvfiléskiva med citron och
ansjovis. — Wienertäckgrönt, kromgrönt.

Wienkongressen (Z. vin-), den i staden Wien
åren 1814 och 1815 mellan de makter, som
bekämpat den franske kejsaren Napoleon
I, hållna kongress, genom vilken Europas
politiska förhållanden för en längre tid
ordnades.

Wienska alliansen, se Wienalliansen.

Wientårta, kokk., bottnar av sockerdeg, som
beläggas med sylt 1. d. och överdragas med
vattenglasyr.

Vierendenbalk, ty. (1. fire’n-), byggn.,
fack-verksbalk med ramstänger och vertikaler
men ej diagonaler.

Vierte krankheit, ty. (1. fi’rte -ha’jt), med.,
en sjukdom som liknar scharlakansfeber.

Vierung, ty. (1. fi’rong), byggn.,
"korsmitten", skärlinjen mellan huvud- och
tvärskepp i en kyrka. — Vierungstorn, torn
över korsmitten i en kyrka.

Wiesbach (Z. vi’s-), ett badensiskt vin.

Vie’tus, bot., vissen, skämd.

Vieux-laque, fr. {1. vjöla’ck), eg. gammal
lackering; gamla kinesiska och japanska
lackerade arbeten.

Vieux saxe, fr. (1. vjösa’cks), eg. gammalt
sachsiskt; gammalt sachsiskt porslin.

Vieux sèvres, fr. (1. vjö sävr), gammalt
sèvresporslin.

Viewing, eng. (1. vju’ing), ett slags
kokos-fibrer.

View, eng. (1. vju), utsikt; syn, synpunkt;
besiktning.

Vif, fr. (1. viff; av lat. vi’vus, levande),
livlig, häftig, eldig.

Vifgage, fr. (1. vivga’sj), se Mortgage.

Viganto’1, farm., bestrålat ergotin (se d. o.),
som inom medicinen använts mot engelska
sjukan. Se D-vitamin.

Vigers flockar, av den hedniske
fornsven-sken Viger spå (Viger spa) författade
lagstadganden.

Vige’tt, ett växtfett (av Cocus niicifera),
som utblandat med mjölk liknar smör.

Vigflekar (isl. av vig, strid, och fleki,
flätverk) 1. Lä’månar, sjöv., stridsskärmar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free