Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vilanell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vilaneil—Vin
1411
Vilaneli, se VillanelL
Vilda jakten, se Asgaardsrejen.
Vilde, polit, riksdagsman, som ej tillhör
något parti.
Wilde beesten, holL, (1. - best-), boernas
namn på Gnu (se d. o.).
Wildes slynga, (L va’jlds -), med., slynga för
utdragande av små svulster.
Wildermuths öron, fysiol., ett
degenera-tionstecken, bestående i bakåt-nedåt
dragna öronmusslor.
Vildkaprifo’l, hot., se Lonicera.
Vildlin, hot., se Linum.
Vildmän, herald., nakna, kraftiga manliga
gestalter, vilka uppbära en vapensköld.
Vildpersilja, hot., se ^]thiisa.
Vildris, hot., se Zizania.
Wildseuche, ty., akut infektionssjukdom hos
storvilt, överförbar även på tamdjur.
Vildvin, hot., se Psedera.
Vile, nord. myt., broder till Oden och Ve.
Vi’lhelm, mansnamn {gty., Wilihelm, av
willo, vilje, och helm, hjälm). På engelska
William, på franska Guillaume, på latin
Guilielmus. Buret av tyska kejsare samt
engelska och nederländska konungar.
Motsvarar kvinnonamnet Vilhelmi’na.
Vilhelmd^or {1. -då’r), holländskt guldmynt
= omkr. 15 kr.
Vflhelmsorden, nederländsk orden;
preussisk förtjänstorden för män och kvinnor.
Vili = Vile (se d. o.).
Wi’lia, se Warang.
Vilifikatio’n, Vilio’ris conditio’ms, se under
följ. ord.
Vi’lis, lat., låg, ringa, dålig, värdelös. —
Vilifikatio’n (av lat. fa’cere, göra),
nedsättande, förringande. — Vilio’ris
condi-tio’nis, av sämre beskaffenhet. —
Experi-me’ntum in co’rpore vi’li, med., eg. försök
på en värdelös kropp; på djur anställda
försök med läkemedel, vilkas verkningar
ännu ej äro fullt kända.
Wi’lis, serh., enl. den slaviska folksagan före
bröllopet avlidna brudar, vilka om natten
lämna sina gravar och samlas i flockar
samt med pilar 1. kyssar döda de
människor, sam nalkas dem.
Vilje = Vile (se d. o.).
Villa, lat., lanthus, lantgård; sommarbostad,
fristående, mera ansenligt boningshus,
avsett för en familj. — Villakoloni, en trakt
på landet, där många villor äro
uppförda. — Villakvarter 1. Villastad,
stadskvarter, där av planteringar omgivna
villor äro uppförda. —■ Villa Borghe’se, se
under Borghese.
Villafranca, ett lätt franskt vin.
Villa’ncicos, sp., pl, ett slags kyrkliga
sånger.
Villane’ll (ital. villane’lla, fr. villanelle),
metr., en versform, som härstammar från
trubadurpoesien; tonk., en lantlig sång i
folkvisans tonart.
Villano’vakultur, arkeol, norditaliensk
kulturgrupp under äldsta järnåldern, från
omkr. 1000 f. Kr. — Villanovatyp, om
föremål, tillhörande Villanovakulturen.
Villare’sia congo’nha, hot., se Congonha.
Villarsi’t, miner., en art olivin.
Villa-Vicosa-orden {1. -viså’sa-), portugisisk
orden.
Ville, fr. (1. vill, av lat. villa), stad.
Villeggiatu’ra, ital. (1. -le’dja-; av vi’lla,
lantgård), för vila och vederkvickelse
avsedd vistelse på landet; sommarnöje.
Wi’llehad, forntyskt mansnamn. Buret av
ett helgon, frisernas och sachsernas
apostel.
Willemi’t, miner., ett av kiselsyrad zinkoxid
bestående mineral.
Wille zur Macht, ty. (1. - tsor -), vilja till
makt. Citat från Nietzsche, ofta använt
slagord i den politiska diskussionen.
Vi’lli, lat. (sing. vi’llus), ull, ludd. — V.
in-testina’les, tarmluddet. — V. synovia’les,
ledfransarna. —■ Villo’sus, luden, luddig.
William {1. oi’ljäm), engelskt mansnamn =
Vilhelm (se d. o.).
Williamsons blått, berlinerblått.
Williams piller, en förr mycket spridd
humbugsmedicin.
Wi’llibald 1. Wi’libald, forntyskt mansnamn
(av willo, vilja, tanke, och hald, stark,
kraftig), den viljestarke.
Vi’lli intestina’les m. fl., se Villi.
Villö’s (lat. vilWsus), luden, hårig, raggig.
— Villosite’t, ludenhet, raggighet.
Vilmeid, nord. myt., en jätte och trollkarl.
Wilstermarskboskap, holsteinsk rödbrokig
nötkreatursras.
Viltrud, se Valtrude.
Viluit, miner., dets. som Vesuvian.
Vimba 1. Vimma, zooL, allmogebenämning
för ett flertal fiskar, bl. a. faren och
siklöjan.
Wimberg, se Wimperg.
Wimbledon (1. oi’mbldön), engelsk stad i
Surrey, lokal för de årliga internationella
engelska mästerskapstävlingarna i tennis.
Vimina’lis, lat., en av Eoms sju kullar; hot.,
tjänlig till flätning.
Vimma, zooL, se Ahramis och Vimha.
Vi’mpel {ty. Wimpel), sjöv., en lång, smal
flaggduksremsa, kluven i yttersta kanten.
Betecknar på ett örlogsfartyg chefens
befälstecken. — Vimpelman, chef, som har
rätt att föra vimpel.
Wimperg, Wimperge 1. Wimberg, ty.
(möjligen av Windherge, skydd mot vinden),
byggn., gotisk spetsgavel, vilken användes
såsom den översta avslutningen på
portaler och kyrkfönster.
vin., förk. för lat. vinum, vin.
Vin, fr. (1. väng), vin. — V. blanc (1.
-blang), vitt vin. — V. brülé (1. - bryle’),
glödgat vin. — V. de Bourgogne (1. - dö
borgå’nj), Burgundvin. — V. doux (1.
-do), ojäst vin; även sött vin. — V. rouge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
