- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1412

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1412

Vin—Vinolja

(I, - rosj), rödvin. — V. sec {1. - säck),
torrt (mindre sött) vin.

Vin, jur., löftesman för säljarens skyldighet
att utge försålt gods.

Vina, tonk., ett gammalt indiskt
stränginstrument.

Vinaigre, fr. (L vinä’gr), vinättika. — V. des
quatre voleurs {1. - dä kattr vålö’r), se
Rövarättika. — V. d’estragon (L -
dästra-gå’ng), se Dragon, hot. — V. de toilette
(L - dö tåalä’tt), ett välluktande
toalettmedel.

Vinalfn, kem., en alkaloid. Se Prosopis.

Vin-alkohol, farm., fullständigt vattenfri
sprit.

Vi’na medica’ta, farm., medicinska viner. Se
Vinum.

Vinasse, fr. (1. vina’ss), svagt vin, lank. —
Vinass, dränk.

Vinbär, bot., se Ribes.

Vinbärssi’rap, se Syrupus ribis nigri.

Vi’nca, bot, sinngrön (stundom kallad
vintergröna), ett till fam. Apocyna’ceæ,
hörande, krypande, revigt busksläkte med
ständigt gröna, läderartade blad och blå
blommor.

Vince’ntius 1. Vincens, mansnamn (av lat.
vi’ncere, segra), den segrande. Buret av
ett spanskt helgon. Motsvarar
kvinnonamnet Vince’ntia.

Vinceto’xicum, lat., motgift.

Winch, eng. (1. oi’njt), vinsch (se d. o.).

Winckels se’psis, med., sepsisform hos
nyfödda.

Vincroz, röda kraftiga viner från Valencia.

Vi’nculum, lat., band, boja. — V. conjuga’le,
äktenskapsband. — Vinkule’ra (lat.
vin-cula’re), binda, fängsla; förplikta, göra
förbunden.

Vinda, hot., se Convolvidus.

Windbeutel, ty. (1. båj-), vindböjtel,
skräv-lare.

Vindemia’trix, astr., stjärna i stjärnbilden
Jungfrun.

Vi’nder, ett sloveniskt folkslag.

Vi’ndex, lat., hämnare, räddare. —
Vindi-ce’ra (lat. vindicaWe), eg. hämnas, rädda;
taga i besittning, tillägna sig, återvinna.
— Vindi’cia, pl. Vindi’ciæ, lat.,
rättsanspråk. — Vindikatio’n (lat. vindica’tio),
eg. hämnd, räddning; återfordrande av
sin egendom, som råkat i andras händer,
tillägnande, återvinnande. —
Vindika-tionsrätt, rätt att återfordra sin egendom,
som råkat i andras händer. — Vindikati’v,
hämnande, straffande; hämndgirig.

Vindhem, nord. myt., vindarnas hem 1. värld,
himlen.

Vindice’ra, se under Vindex.

Vindi’cian 1. Vindicia’nus, mansnamn (av
lat. vi’ndex, hämnare).

Vindi’cta, lat., hämnd, klagan över tillfogad
skada; hos de gamla romarna en stav,
med vilken en slav berördes, till tecken
att han försattes i frihet.

Vindikatio’n, Vindikationsrätt, VindikatiV,

se under Vindex.

Vindland = Vendland (se Venden).

Vindier, nord. myt., binamn på Heimdal.

Vindsval, nord, myt., vinterns fader.

Vinea’le, hot., växande i vingårdar.

Vine’ta, vendernas stad, tyskarnas
benämning på ön Wollin.

Vingahummer, zool., dets. som
kejsarhum-mer.

Vingel, spelt., ett bud i vira.

Vingelé (1. -sjele’), kokk., efterrätt av
gelatin, vatten, vin, kryddor, socker m. m.

Vingne 1. Vingner, nord. myt., en jätte,
fosterfader åt Tor, som dödade honom.

Vingolf, nord. myt., åsagudinnornas boning.

Vingtor, nord. myt., ett av Tors binamn.

Vingt-un (1. vängtö’ng; fr. vingt-et-un),
tjuguett; spelt., namn på ett franskt
hasardspel med kort.

Vingvia’1, bot., se Lathyrus.

Vinha’tico, brasilianskt träslag av ovisst
ursprung.

Vini’fera, bot., vinbärande.

Vinifikatio’n (fr. vinification, av lat. vi’num,
vin, och fa’cere, göra), vinberedning,
vintillverkning. — Vinifika’tor (fr.
vinifica-teur), apparat för vinberedning.

Vini’ler, langobardiskt folk.

Vinje’tt, se Vignett.

Vinkelhake (ty. Winkelhaken), boktr., ett
redskap, i vilket sättaren anbringar
typerna i rader. — Vinkelhastighet, en
roterande kropps hastighet på ett avstånd av
längdenheten från rotationsaxeln.

Vi’nkelpredikant (ty. Winkelprediger),
predikant, som predikar i vinklar och vrår
(d. v. s. icke i kyrkan).

Vinkelrät, mat., lodrät.

Vinkule’ra, se under Vinculum.

Vinland, de gamla nordbornas benämning på
den del av Nordamerikas ö. kust, som år
1000 upptäcktes av isländaren Leif
Eriksson. Jfr Vitis.

Winnebagoes (1. oinnibaggå’s),
nordamerikansk indianstam av Dakotas (se d. o.).

Winneckeska kometen, astr., kortperiodig
komet med 5,9 års omloppstid.

Vinofobi’ (av lat. vi’num, vin, och gr. fo’bos,
fruktan), avsky för vindrickning.

Vi’no gre’co, ital, eg. grekiskt vin; ett
italienskt vin, som odlas på Vesuvius. —
V. se’cco, se under Secco. — V. ti’nto, sp.,
färgat vin. Se vid. Tinto (under Tingera
och Alicante).

Vinole’ns (lat. vinoWntia), vinrus. —
Vino-le’nt (lat. vinoWntus), berusad av vin.

Vinolja = (Enanth-eter (se d. o.). —
Vin-ruta, se Ruta graveolens. — Vinsten, se
Bitartras kalicus. — Vinstenssalt =
Car-bonas kalicus (se d. o.). — Vinsyra, kem.,
A’cidum tartaWicum, en i vindruvan o. a.
frukter förekommande organisk syra.
Nyttjas i medicinen och i tekniken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free