- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1413

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vinometer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinometer—Violens

1413

Vinome’ter (av lat. vi!mim, vin, och gr.
me’tron, mått), vinmätare.

Vino’sa, hot., vinröd.

Vi’no ti’nto, se under Yino greco.

Vinsch {eng. winch), vindspel, hissverk.

Vinsten m. fl., se under Vinolja.

Vinst- & förlustkonto, handelst., konto i
huvudboken, till vilket alla vinster och
förluster överföras och på vilket
nettovinsten under året visar sig.

Vintage, eng. (1. vi’ntedsj), årgång (av vin).

— V. ports, portvin.

Vinteranue’ll, bot., se Hapaxant. —
Vinteraster, namn på Chrysa’nthemum i^ndicum.

— Vinterek, se Quercus. — Vintergröna,
se Pyrola och Vinca.

Vinter grönolja, se Gaultheriaolja.

Vinterlövkoja, bot., se Cheiranthus. —
Vinternarr, se Eranthis.

Winthers bark, vit kanel.

Vinthund (ty. Windhund), en hundras,
utmärkt genom långa ben och spenslig
kroppsbyggnad.

Vinvin, se Shoreaträ.

Vi’num, lat., farm., vin. — V. aroma’ticum,
aromatiskt vin, beredes av
lavendelblommor, rosmarinblad, salvieblad och
Bor-deauxvin. — V. chi’næ compo’situm, beskt
kinavin, beredes av baggsöterot, skalade
pomeransskal, kungskina. Malagavin och
franskt brännvin. Brukas som nerv- och
magstärkande medel. — V. co’lchici,
tidlösevin. — V. ferra’tuni, järn vin, beredes
av äkta kanel, järnfilspån och rhenskt vin.
Användes vid bleksot, blodbrist o. s. v. —
V. gentia’næ compo’situm, sammansatt
baggsötevin, beredes av vitpeppar,
skalade pomeransskal, baggsöterot,
Malaga-vin och franskt brännvin. Brukas som
magstärkande medel. —■ V. glycyrrhi’zæ
theba’icum, Roséns bröstdroppar, beredes
av opium, saffran, lakritsrotextrakt och
Malagavin. Gives som stillande medel mot
hosta. — V. ipecacua’nhæ, kräkvin,
kräkrotsvin, beredes av kräkrot och Sherryvin.
Brukas som kräkmedel. — V. me’rum,
rent, oblandat vin. — V. missa’le,
mässvin. — V. purshia’næ, sagradavin. —
V. rhe’i, ama’rum, beredes av vit kanel,
baggsöterot, rabarber. Malagavin och
franskt brännvin. Användes vid åkommor
i matsmältningsorganen. — V. r.
aroma’-ticum, beredes av kardemummafrön,
rabarber, russin, franskt brännvin,
Malagavin, muskotblomma, tvåfalt kolsyrat kali,
ålandsrotextrakt och socker. Användes
som det föregående. — V. r. du’ice beredes
av kardemummafrön, rabarber.
Malagavin och franskt brännvin. Brukas som ett
lindrigt avförande medel. — V. stibia’tum,
kräksaltsvin, beredes av vinsyrat
anti-monoxidkali och Malagavin. — V.
theba’i-cum, opiumvin, beredes av opium och
Sherryvin. — V. t. croca’tum, beredes av

kanel, nejlikor, saffran, opium och
Malagavin.

Vinve’la, gaeliskt kvinnonamn, den ljuvt
sjungande.

Winzenheimer, ett Elsassvin.

Vinä’ger, se Vinaigre och Vinättika.

Vinättika (fr. vinaigre), kem., genom
jäsning av vin beredd ättika.

Viofo’rm, kem., farm., jodkloroxikinolin,
gult, luktlöst pulver. Användes som
jodoform.

Viol, bot., se Viola.

Vi’ola, bot., viol, styvmorsblomster,
växtsläkte, tillhörande fam. Viola’ceæ.
Hundratals odlade arter och former. I Sverige
omkr. 20 arter vilda. — V. arve’nsis,
åkerviol. — V. biflo’ra, fjällviol. Ofta odlad. —
V. cani’na, ängsviol. — V. hi’rta, buskviol.

— V. mira’bilis, underviol. — V. odora’ta,
luktviol, marsviol. Den vilda formen
kultiverad i hundratals välluktande
variete-ter med avseende på gestalt och blomfärg.

— V. palu’stris, kärrviol. — V. rivinia’na,
skogsviol. —: v. stagni’na, strandviol. —
V. tri’color, styvmorsviol. Den vilda
formen, odlad i ett oerhört antal skiftande
varieteter, "penséer". — V. uligino’sa,
sumpviol.

Vio’la, ital., to7ik., benämning på flera slags
äldre stråkinstrument, föregångare till
violinen. — V. a’lta, se Altfiol. — V.
ba-sta’rda, ett instrument med 6—7 strängar,
något större än V. da ga’mba. — V. da
braccio, se under Braccio. — V. da ga’mba,
ben- 1. knäfiol, fiol, som hölls mellan
knäna. — V. d’amo’re (fr. viole d’amour),
kärleksfiolen, ett instrument med urspr.
12—14, sedan endast 7 strängar. —
Vio-le’tta, en liten fiol. — Viola da spalla, hölls
mot skuldran. —■ V. pompo’sa, hade 5
strängar och stod en oktav lägre än
armfiolen. — Violi’n (ital. vioWno, dimin. av
vio’la [se ovan], fr. violin), fiol,
stråkinstrument med fyra strängar. —
Violin-klav, se Klav. — Violini’st, fiolspelare. —
Violi’no pi’ccolo, se under Piccolo. — V.
pri’mo, första fiolen. — V. seco’ndo, andra
fiolen. —■ Violonce’lI (fr. violo7icelle, ital.
violoncello [I. -tjällå]), ett likt fiolen
konstruerat stråkinstrument, som hålles
mellan knäna. — Violoncelli’st,
violoncell-spelare. —■ Violo’ne, namn på den största
violaarten. — Pardessiis de viole, fr. (1.
pardössy’ dö viå’l), namn på den minsta
violaarten.

Viola’ceæ, bot., växtfamilj, tillhörande ordn.
Cistifloræ. I Europa blott släktet Viola.

Viola’ceus,6oi., violett.

Violami’n, Äktsyreviolett, kem., surt
ftalein-färgämne för ull och silke.

Viola’n, miner., ett till ki sel jordföreningarna
hörande violettfärgat mineral.

Violatio’n, se under Violera.

Viole’ns (lat. vioWntia), våld, våldsamhet,
häftighet. — Viole’nt (lat. viole’ntus, fr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free