- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1415

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Viro ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Viro—Vishnu

1415

Vi’ro, fi., Estland.

Vi’rola, bot.y Central- och Sydamerikanskt
växtsläkte, tillhörande fam.
Myristica’-ceæ. — V. sebi’fera, talg-muskotträd, ger
jämte flera andra arter ett växtfett,
vi-rolafett. — Virolafett, Yirolatalg:,
växtfett av Virola-arter.

Vi’romaa (1. -åma), inhemskt namn på
Estland.

Viromandu’er, fornkeltiskt folkslag i n.
Gallien.

Viro’sus, bot., giftig.

Virsingskål 1. Savo’jkål, ett slags kål, som
bildar kålhuvud.

Virtualite’t, se under följ. ord.

Virtue’ll (fr. virtuel, av lat. viWtus,
mandom, kraft, dygd), kraftig, förmående;
kraftmöjlig. — V. bild, fys. Om ett
föremål är placerat så i förhållande till en
spegel 1. en lins, att från föremålet
utgående strålar tyckas sammanlöpa bakom
spegeln i det förra fallet och bakom linsen
och föremålet i det senare, kallas den bild,
som därvid uppstår, en virtuell bild 1. en
skenbild. — V. hastighet, mek., det
oändligt lilla stycke, som punkterna av en
kropp förflyttas genom en oändligt liten
rörelse. — Virtualite’t, förmåga att verka.

Virtuo’s {ital. virtuo’so, av lat vi^rtus, kraft,
skicklighet), mästare i en konst, i
synnerhet i musik. — Virtuosite’t, överlägsen
färdighet, konstfärdighet, mästerskap.

Vi’rtus, lat., mannamod, mandom, tapperhet;
kraft, duglighet; dygd; rom. myt.,
hjältemodets gudinna. — V. est me’dium
vitio’-rum, dygden ligger mittemellan
(motsatta) laster. — V. nobi’litat, dygden
adlar. — Virtu’tes pagano’rum, sple’ndida
vi’tia, hedningarnas dygder äro glänsande
fel. (Sentens tillskriven Augustinus.) —
Virtu’ti et inge’nio, för dygd och talang.
— V. et me’rito, för duglighet och
förtjänst. — V. in be’llo, för tapperhet i krig.

Virule’ns, Virule’nt, se under följ. ord.

Vi’rus, lat., gift; med., sjukdomsgift,
smittämne, sjukdomsalstrande organismer. —
Virule’ns (lat. viruWntia), giftighet,
smittsamhet; en mikroorganisms förmåga
att alstra sjukdom. — Virule’nt (lat.
viru-Wntus), giftig, smittsam; kallas en stam
mikroorganismer, om den framkallar
häftiga sjukdomssymtom.

Virus de rues, fr. (1. viry’s dö ry), med.,
"gatusmitta", naturlig rabiessmitta. —
V. fixe, fr. (1. - fix), rabiessmitta som
genom ympning på kaniner fått viss fixerad
grad av virulens.

Virvelströmmar, fys., se Foucaults
strömmar.

Virvelströmning, fys., rörelse i gas 1. vätska,
varvid strömlinjerna bilda slutna kurvor.

Vis, lat., kraft, makt, våld. — V. arma’ta,
väpnad styrka. — V. a te’rgo, bakifrån
pådrivande kraft. — V. co’mica, komikens
kraft. — V. consi’lii e’xpers mo’le ru’it

su’a, kraft utan klokhet störtar genom sin
egen vikt. —• V. ine’rtiæ, se under Inertia.
— V. le’gis, lagens kraft. — V. ma’jor, se
Force majeure. — V. medica’trix natu’ræ,
naturens förmåga att läka. — V. mo’trix,
drivkraft. — V. proba’ndi, beviskraft. —
V. vi’va, levande kraft, rörelseenergi. —
Vi, med våld; i kraft av. — Vi vo’cis, eg.
i kraft av ordet; i ordets eg. bemärkelse.

Wis., officiell förk. för Wisconsin.

Visage, fr. (1. a’sj), ansikte.

Visavi’, se följ. ord.

Vis-à-vis, fr. (1. visavi’), eg. ansikte mot
ansikte ; mittemot; avseende på; person, som
sitter, bor 1. står mittemot en annan;
dansk., motdansare, motdansande par. —
V. de rien (1. - dö riä’ng), eg. mittemot
ingenting; blottad på allt.

Visaya’er, malajsk folkstam på Filippinerna.

Visbur, svenskt sagokonunganamn.

Viscacha, sp., (1. -ka’tsja) = Eriomys
chinchilla (se Chinchilla).

Visca’ria, lat., linväxt; hot. (syn. Lychnis),
växtsläkte tillhörande fam.
Caryophylla’-ceæ. — V. alpi’na, fjällnejlika. — V.
vul-ga’ris (syn. Lychis viscaria), tjärblomster.

Viscelli’ngarn, se Viskos.

Vi’scera, lat., pL, inälvor. — Viscera’1, som
angår 1. hör till inälvorna. — Viscera’la
nervsystemet, det autonoma nervsystemet.

Vi’schnu, se Vishnu.

Visci’d, Visci’n, se under Viscus.

Vfscidus, Visco’sus, lat., klibbig.

Visconte, ital. (1. -kå’n-), adelstitel
motsvarande fr. viscomte (se d. o.).

Visco’s, se Viskos.

Viscount, eng. (1. vä’jkaunt), engelsk
adelstitel, i rang mellan earl och baron. Jfr
Vicomte.

Vfscum a’Ibum, bot., mistel.

Vi’scus 1. Vi’scum, lat., fågellim. — Visci’d
(nylat. vi’scidus), klibbig. — Visci’n, kem.,
ett klibbigt ämne i fågellim. — Visko’s,
esterartade föreningar mellan cellulosa
och xantogensyra som lösa sig i vatten till
en utomordentligt seg vätska. Utgör det
viktigaste råmaterialet för framställning
av konstsilke (viscellingarn m. fl.). —
Viskosite’t, klibbighet; det motstånd en
vätska gör mot förflyttning av dess
skilda delar i förhållande till varandra (inre
friktion). — Viskosime’ter, instrument för
mätning av viskositeten. — Visko’ssilke,
konstsilke (se d. o.). — Viskö’s, klibbig.

Vise’nt, zool., se Bos.

Vise’ra (fr. viser), genomse och granska en
handling (t. ex. ett pass) samt påteckna
bevis däröver; mäta och bestämma
rymden av ett laggkärl. — Vise’rstav,
instrument för mätande av ett laggkärls rymd.

Vises sten, De, se Alkemi.

Visetträ (1. fi-), dets. som fisetträ (se d. o.).

Vfshnu, ind. myt., världsalltets livgivande
princip, livskraftens gud, som jämte
Brahma och Siva utgör den indiska tre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free