- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1416

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Visibel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1416

Visibel—Vita

enigheten. — Vishnu-smrti, namn på en
indisk lagbok.

Visi’bel {lat. visi’hilis), synlig, uppenbar,
ögonskenlig; möjlig att träffa. —
Visibili-te’t {nylat. visihi’litas)^ synlighet;
ögon-skenlighet.

Visi’gothi, lat.y västgöter.

Vis ine’rtiæ, se under Inertia.

Visingsöformationen, Visingsöserien, geoL,
serie fossilfria, sedimentära bergarter,
som utgöra bottnen i större delen av
Vättern och uppbygga Visingsö.

Visio’ii (lat vi’sio)y syn, drömsyn,
andeuppenbarelse. — Visionä’r, som har
avseende på visioner; person, som har
visioner, andeskådare; fantastisk svärmare 1.
drömmare.

Visi’r = Vesir (se d. o.).

Visi’r (ty. Visir, fr. visière), krig sk.,
hjälmgaller; sikte på skjutvapen; fys., diopter
(se d. o.). — Visi’rpunkter, kom och sikte
på skjutvapen.

Visi’t (fr. visite), besök, påhälsning,
uppvaktning. — Fransysk visit, mycket kort
besök. — Visitanti’nnor =
Salesianerin-nornas orden (se d. o.). — Visitatio’n (av
lat. visita’tio, besök), besök, som avser
granskning, besiktning, undersökning. —
Visita’tor, lat., person, som utför en
visita-tion. — Visite’ra (lat. visita’re), besiktiga,
granska, undersöka (vissa föremål 1.
tillstånd) . — Visite’rpatrull, krigsk., patrull,
som mellan avlösningarna besöker
posterna. — Visitkort, litet rektangulärt kort
med ägarens namn. Avlämnas vid visiter,
presentationer o. d.

Vi’sjnu, se Vishnu.

Viskare, träcylinder, omvirad med blånor
1. d., som användes för rengöring av
loppet i en artilleripjäs.

Viskert, sjöv., gajdävert, mindre rundhult
på sidorna om bogsprötsnocken.

Visko’s, Viskosite’t, Viskosime’ter m. fl., se
under Viscus.

Vi’sky, se Whisky.

Viskö’s, se Viscus.

Vis major, lat., jur., händelse av högre hand.
Se Force majeure.

Vi’smia, bot., växtsläkte av fam. Gutti’feræ.
Frukterna innehålla gummiguttaartade
ämnen.

Vi’smut (nylat. bismu’thum), kem., ett
metalliskt grundämne, som i naturen oftast
förekommer gediget 1. i förening med
svavel 1. syre. I Sverige särdeles sällsynt.
Användes till lättsmälta legeringar, till
porslinsmålning och i farmaceutiska
preparat. — Vismutglans, miner., naturligt
sva-velvismut. — Vismutvitt, spanskt vitt,
pärlvitt (fr. Blanc de fard), basiskt
vismutnitrat 1. vismutoxiklorid.
Användes till smink, men är giftigt.

Vi’snepoliti’kken, benämning på danska
vänsterns metod (1883—86) att, genom
systematisk uraktlåtenhet att behandla

regeringens lagförslag, framtvinga
mini-< stären Estrups avgång.

Visonskinn (1. viså’ng-), flodillerskinn,

Wi’spel, tyskt spannmålsmått (före 1871).
I Preussen = 13,2 hl., i Sachsen = 24,92 hl.
o. s. v. Numera i börsspråket en wispel =
1,000 kg. — Wispeln, spekulera i
spannmål.

Vis proba’ndi, se under Vis.

Vissi’ga, ry., "störrygg", kokk., serveras i
piroger efter föreg. vattenläggning.

Vissnesjuka, parasitsvampsjukdom hos i
värme 1. fuktig luft drivna, saftiga växter.

Vist, syensk form för ivhist.

Vi’sta, ital., eg. åsyn; handelst., sikt,
uppvisande (av en växel). Jfr A vista och A
prima vista. — Vistame’nte, to7ik., genast,
mycket hastigt.

Wista’ria sine’nsis, bot., glycine, blåregn,
klättrande, buskartad ärtväxt från
Ostasien, odlad för sina doftande, violetta
blommor.

Visue’ll, se under Visus.

Vi’sum, lat. (av vide’re, se), det sedda. Jfr
Visera. — V. repe’rtum, eg. sett och
funnet; en läkares rapport rör. en
rättsmedicinsk undersökning.

Vi’sus, lat., seende, syn, synkraft. — V.
ab-no’rmis, felaktig syn. — V. colora’tus =
Kromopsi (se d. o.). — V. defigura’tus =
Metamorfopsi (se d. o.). — V. duplica’tus
= Diplopi (se d. o.). — V. lu’cidus =
Fo-topsi (se d. o.).

Vi’ta, lat., liv, levnadslopp; vandel;
levnadsbeskrivning. — V. a’nt€ a’cta, föregående
liv, föregående vandel. —■ V. bre’vis, ars
lo’nga, livet är kort, konsten lång. — V.
cle’ri evange’lium po’puIi, prästerskapets
leverne är folkets evangelium. — V. lis,
livet är en strid. — V. so’mnium bre’ve,
livet är en kort dröm. — Vi’tæ, non scho’læ
di’scimus, vi lära för livet, icke för skolan.

— Vi’tam impe’ndere ve’ro, inviga sitt liv
åt sanningen. — Vi’ta mi’nima, skendöd,
tillstånd då livsyttringarna äro minimala.

— V. sede’ntaria, se under Sedentia. —
Vi-ta’l (lat. vita’lis), som hör till livet, livs-;
livskraftig; viktig, maktpåliggande,
betydelsefull. — Vitalfråga, livsfråga. — Vital
färgning, fysioL, färgning av levande
celler och vävnader. — Vitalkapacite’t,
fysioL, den totala lungluften. —
Vitalme’-ter, livsmätare, instrument för att
undersöka, om död 1. blott skendöd föreligger.

— Vitalprincip, grundorsaken till livet.

— Vita’lia, pl., med., livets viktigaste
redskap, särskilt hjärta, lever och lungor.

— Vitalia’ner 1. Vita’liebröder ==
Fetalie-bröder (se d. o.). — Vitali’sm, åsikten att
livskraften är alltings innersta väsende;
i forna tiders läkekonst åsikten att alla
livsyttringar äro framkallade av en i
kroppen inneboende, men av densamma
oberoende kraft, livskraften. — Vitali’st,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free