Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vita bandet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vita bandet—Vitriol
1417
anhängare av vitalismen. —■ Vitali’stisk,
som ansluter sig till Vitalismen. —
Vita-lite’t, livskraft, livskraftighet;
medellivslängd. — Vitali’tium, underhåll för
livstiden, livgeding.
Vita bandet, Världens kvinnors kristna
nykterhetssällskap.
Vita’ceæ, bot, växtfamilj. Syn.
Ampelida-ceæ (se d. o.).
Vita frun, spöksyn, bebådande olycka,
lokaliserad till olika slott i flera länder.
Vita fäder (fr, Pères blancs), algerisk
präst-kongregation för mission i Afrika.
Vitag, bot., se Rhynchospora.
Vita huset, se White house.
Vita’lis, mansnamn, buret av ett helgon,
som enl. legenden var aposteln Petrus*
lärjunge.
Vitami’ner (av lat. vita, liv, och amin (se
d. o.), i organismer bildade ämnen av föga
känd natur, vilka liksom hormoner och
enzymer i mycket små mängder utöva en
för djurens ämnesomsättning oumbärlig
verksamhet. Vitaminerna upptagas ur
födan och lagras särskilt i lever, njurar
och ägg. De indelas i egentliga vitaminer
(A-, B- och C-vitaminer) samt
tillväxtfaktorer (D-vitaminer). Frånvaron av
vitaminer förorsakar sjukliga
förändringar, avitam^ino’ ser.
Vita nätter, skymningsfenomen, bestående i
solljusreflexion från mycket högt
svävande dunster.
Vita regnbågen, meteor., sällsynt
regnbågs-fenomen utan färger och med mindre
radie än den vanliga.
Vita örns orden, rysk orden, i rang näst efter
Alexander-Nevsky-orden; serbisk
riddar-orden.
Vitblära, bot., se Melandrium.
Witch hazel (Z. oi’tsj hä’ssöl), bot.,
"häx-hassel" (så kallad emedan indianerna
använt den till slagruta och i sin medicin).
Se Hamamelis.
Vitella’ria, bot., trädsläkte av fam.
Sapota’-ceæ, i tropiska Amerika. — V. mammo’sa,
marmeladträdet, odlas i tropiska Asien
och Amerika för sina decimeterlånga,
rostfärgade bär, som ätas, liksom de stora,
blåsyrehaltiga fröna.
Vitelli’n, kem., ett proteinämne, som finnes
i äggula.
Vitelli’nus, bot., ägg-gul.
Vit€’llum ovi, lat., äggula.
Vite’Ilus, lat., äggdotter. — V. formati’vus,
bildningsdotter. — V. nutriti’vus,
näringsdotter.
Witenagemot (1. oi’ten-), angelsachsarnas
herredag i England.
Vitesse, fr. (Z. vitä’ss), hastighet, snabbhet.
Vi’tex A’gnus ca’stus, bot., "det kyska
lammets buske’^ sydeuropeisk buskväxt av
fam. Verbena’ceæ. Frukterna ansågos
redan under antiken ha antiafrodisiska
egenskaper. Av fröna (munkpeppar, abra-
hamfrön) beredes en sirap, som i klostren
användes såsom syndbetvingande medel.
Vit gentia’na, dets. som Album græcum (se
d. o.).
Vit gran, bot, se Picea.
Vitgröe, bot, se Poa.
Witheri’t, miner., naturligt bariumkarbonat.
Brukas vid framställning av andra
ba-riumsalter, såsom råttgift och vid
glasfabrikationen.
Vi’tia (sing. Vitium), lat, fel. — V.
orga’-nica co’rdis, hjärtfel. — V. pri’mæ
forma-tio’nis, missbildning.
Viticulo’sus, bot, med små rankor.
Vi’tips, östgotiskt konunganamn.
Vitili’go 1. Leukode’rma (av gr. leuko’s, vit,
och de’rma, hud), med., en hudsjukdom,
varvid hudens färgämne på vissa ställen
försvinner.
Viti’ner, se Vittiner.
Vi’tis, bot., växtsläkte tillhörande fam.
Ampelida’ceæ. — V. vini’fera, vin, vinranka,
odlas i ett utomordentligt stort antal
former och raser. Formen apyre’na, ger
"korinter". — V. labru’sca, V. proli^^fera, V.
vulpi^na m. fl., av vilka vin även kan
beredas, växa vilda i N. Amerika, som
därför av de gamla nordmännen kallades
"Vinland".
Vi’tis idæ’a, bot., vin från Ida (berg på
Kreta).
Vi’tium, pl. Vi’tia, lat, fel, förbrytelse, last.
— V. conge’nitum, medfött fel. — V.
gram-matica’le, grammatiskt fel. — V. natu’ræ,
naturfel. — V. remis.sio’nis, tonk.,
sångstämmans felaktiga sjunkande. — V.
tre’-muli, sångstämmans dallrande,
tremule-rande. — Vitiö’s (lat. vitio’sus, fr.
vi-cieux), felaktig, oriktig; formvidrig;
lastbar, färdärvad.
Vitklöver, bot, se Trifolium. — Vitknavel,
se Scleranthus. — Vitkål, se Brassica.
Vitmo, geol., vitgrå mosand.
Vitmåra, bot, se Galium.
Vitnosen, zooL, se Lagenorhynchus.
Vitoxel, bot., se Sorbus. — Vitpil, se Salix.
—• Vitplister, se Lamium.
Vitrail, pl. Vitraux, fr. (1. vitra’j, vitrå’; av
lat. vi’trum, glas), målat kyrkfönster. —
Vitrau phanier 1. Papiers vitraux {1. vitrå’
fanie’, papie’ vitrå), på genomskinligt
papper tryckta imitationer av
glasmålningar.
Vitran, se Vitterfolket.
Vitre’us, lat, glasaktig.
Vitrifice’ra (fr. vitrifier, av lat. vi’trum,
glas, och fa’cere, göra), smälta till glas,
förglasa. — Vitrifikatio’n, förvandling till
glas, förglasning. — Vitrine, (1. -i’nn),
bodfönster, i vilket varor utställas;
glas-täckt låda 1. skåp, montre (se d. o.). —
Vitrö’s (fr. vitreux), glasartad.
Vitrio’l (av lat. vütrum, glas), kem.,
benämning på vissa svavelsyrade salter
/at), särskilt av koppar (blå vitriol), järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
