Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vivör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vivör—Vokabler
1419
vivo, fr, vif), levande; livlig. — Viva vo’ce,
eg. med levande stämma; muntligen. —
V. vox, eg. levande stämma, levande ord.
— V. vox do’cet, man lär bäst genom
muntlig undervisning. —■ Vi’vos vo’co,
mo’rtuos pla^ngo, fu’lgura fra’ngo, jag
kallar på de levande, jag klagar över de
döda, jag bryter (avvänder) blixten.
(Inskrift på kyrkklockor.) — Fnter vivos,
bland levande, i livstiden.
Vivö’r {fr. viveur, av vivre, leva), man, som
hängiver sig åt sinnliga njutningar.
Vix, lat., knappast. — V. cre’do, jag kan
knappast tro det.
Vixe’re mu’lti fo’rtes a’nte Agame’mnona,
lat., många tappra hava levat före
Aga-memnon (om okända storheter, som ej
besjungits av någon Homeros).
Vi’xi, lat., jag har levat. — Vi’xit, han (hon,
den 1. det) har levat. — Vixit, dum vixit,
læ’tus, så länge han levde, levde han glad.
(Stiernhielm.)
Viye’lla, textil., tyg till underkläder av fint
och jämnt garn av blandad ull och bomull.
Vizi’r = Vesir (se d. o.).
Vjedomo’sti, ry., underrättelser, tidningar.
yje’stnik Jevro’py, ry.. Europeiske
budbäraren, två ryska tidskrifter.
Vje’tje, ry., folkförsamling.
Vjuga, ry., våldsam snöstorm på stäppen.
V. L., förk. för lat. vi’vus le ga’vit,
förordnade, medan han levde.
V. L., förk. för Vattenlagen.
v. L, förk. för västlig längd.
Vlaamsch, holl. (1. fla’ms-ch), flamländska.
— Vlaamsche beweging, flamländska
rörelsen.
Vlacher, dets. som Valaker.
Vladik, se Vladyka.
Vladimir, slavisk-ryskt mansnamn (av
vla-die’tj, härska, och mir, världen,
mänskligheten), mänsklighetens 1. världens
behär-skare. Buret av ryska furstar. —
Vladi-mirorden, en rysk orden.
Vla’dislav (lat. Uladislaus 1. Ladislaus),
mansnamn. Buret av polska, böhmiska och
ungerska konungar.
Vlady^ka, slav., herre; titel för en biskop;
förr titel för fursten av Montenegro.
Vlemingkx vätska, se Solutio Vlemingkx.
v, Igd., förk. för västlig längd.
Vliess, ty. {1. fhs: holl. vlies), skinn, fäll. —
Das goldene Vliess, gyllene skinnet (se
d. o.). — Orden vom goldenen Vliess =
Ordre de la toison d’or (se d. o.).
V. N., förk. för lat. vicarii nomini, i
egenskap av vikarie.
V. O., förk. för lat. vir optimus, rättskaffens
man, hedersman.
V. O., förk. för eng. very old, mycket
gammal (på etiketter).
Woad, eng. (1. oå’äd), vejde (se d. o.).
Voall, förs v. av Voile (se d. o.).
Voandze’ia, bot., växtsläkte av fam.
Legumi-no’sæ. — V. subterra’nea, angolaärta.
jordärta, mognar sina baljor under
jorden (liksom jordnöten). Fröna fettrika.
Odlas i tropikerna som köksväxt.
Vocabula’rium, ny lat. (av lat. voca’bulum,
ord), ordbok. — Vokabuli’st,
ordboksförfattare.
Voca’lis, lat., som har röst 1. röstorgan.
Vocalise, fr. (1. våkali’s), se Vokalisera.
Vocal murmur, eng. (1. vå’köl mö’mö), det
trycksvaga vokalljud, som i svenskan
återges med e (t. ex. i hare), i engelskan ofta
med r (t. ex. i dear).
Voca’tio inteerna, lat., inre kallelse.
Vocati’vus, se Vokativ.
Voce, ital. (1. vå’tje), tonk., röst, stämma. —
V. di pe’tto, bröströst. — V. di te’sta,
falsett.
Vo’cem jucundita’tis, lat., eg. angenämhetens
röst, d. v. s. fröjdefull uppmaning;
benämning på femte söndagen efter påsk, efter
begynnelseorden i dagens ingångspsalm
(Es. 48:20).
Woche, Die, ty. {1. vå’-), "veckan", tysk
illustrerad veckotidning.
Wodan, se Oden.
Wo’dka, Vo’dka, po. och ry., brännvin.
Voge’lia, bot., syn. Neslea (se d. o.).
Vogesi’t, petrogr., grönaktig basisk
gångbergart, tillhörande lamprofyrerna.
Vo’gli se’mpre quel che tu de’bbi, ital., vill
alltid vad du bör.
Vogue, fr. (1. vågg), eg. ett fartygs
framdrivande medelst rodd; anseende,
efter-sökthet. — En vogue (1. ang -), på modet,
i ropet. — Vogue la galère (1. - galä’r), se
under Galer.
Vogu’ler, ett finsk-ugriskt folk, boende i
Perm och Tobolsk. — Vogu’liska,
voguler-nas språk.
Wo’hlrath, tyskt mansnamn (av wohl, väl,
riktigt, och rath, råd), vis rådgivare.
Wo’hlthäter, ty., välgörare; hos oss person,
som bjuder andra på förfriskningar.
Voilà, fr. (1. våala’), se där! — V. tout (/.
- to), se där allt, det är hela saken.
Voile, fr. (1. våa’ll), 1. Voilette {1. våale^tt),
textil., en del mycket lätta och tunna
vävnader.
Voiture, fr. (1. våaty’r), åkdon.
Voix, fr. (1. våa’), röst. — V. mixte,
mixtröst.
Vojevo’d 1. Vojvo’d, slav., eg. härförare,
hertig; förr titel för furstarna över Moldau
och Valakiet, för polska ståthållare och
för ryska kretsföreståndare.
Vo’jlock, ry., ett stycke filt 1. läder, som vid
ridning lägges under sadeln. — Voj
lockskiva, filtskiva, som fästes under
sadelbladet i st. f. stoppning.
Voj t (ty. Woid, Woit), sjöv., ett mellan två
fasta föremål genom block spänt tåg. —
Voj ta, framhala en båt längs ett dylikt
tåg.
Vojvo^d, se Vojevod.
Voka’bler (av lat. voca’bulum, ord), pl., ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
