- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1420

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vokal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14^0

Vokal—Volley

ett språk lösryckta ord, särskilt avsedda
för utanläsning, glosor (se Glosa), —
Vokabula’rium, se Vocabularium. —
Voka-buli’st, se under Vocabularium,

Voka’l (av lat. voca’lis, som har röst,
ljudande, av vox, röst), som tillhör 1. angår
rösten; språkv., självljud; bokstav, som
betecknar ett självljud. —
Vokalförhöjning, omljud. — Vokalkonsert, se under
Konsert, — Vokalmusik, tonk., för
människoröster komponerad musik, sång.
)( Instrumentalmusik. —
Vo-kali’s (fr, vocalise), sångövning, vars
text utgöres av idel vokaler. —
Vokalisa-tio’n 1. Vokalise’ring, vokalernas
beteck-ningssätt i hebreisk skrift; vokalernas
uttal i sång; utförande av vokaliser. —
Vokalise’ra, uttala vokaler i sång, sjunga
vokaliser. — Voka’lisk, självljudande. —
— Vokali’sm, sammanfattningen av
vokalerna i ett språk 1. i ett ord; läran om
vokalernas uppgift m. m.

Vokatio’n (lat, voca’tio)y kallelse,
inbjudning; kallelse (till ett ämbete, i synnerhet
till prästämbetet).

Vokati’v 1. Vokati’vus (lat. ca’sus
vocati’-vus)y se Kasus.

Vokoni’ter, ett keltiskt fornfolk.

Vol., förk. för lat, volumen, volym, del.

VoIa’bel (nylat, voWbilis, av vola’re, flyga),
flyktig. — VolabiIite’t, flyktighet.

Wolaf, ett negerfolk, som bor i v. Afrika.

Volaille, fr, (I, våla’j), fjäderfä.

Vo’la ma’nus, lat., flathanden. — Vola’ris,
som rör flathanden.

Volang, se Volant,

Vo’Ians, astr.y se Flygfisken.

Volant, fr. (1. våla’ng; av voler, flyga),
fjäderboll ; volang, löst påsatt, veckad
besättning på damkläder.

Volapük 1. Volapyk (1. vålapy’k), eg.
världsspråket; ett universalspråk, konstruerat
av tysken Schleyer. Jfr Esperanto.

Vola’ris, se Vola manus.

Volati’I (lat. vola’tilis), kem., flyktig. —
Volatilisatio’n, förflyktigande. —
Volatili-se’ra, förflyktiga, göra flyktig. —
Vola-tilite’t, flyktighet.

Vol-au-vent, fr. (1. vållåva’ng), eg. flyg för
vinden; med lock försedd smördegspastej,
fylld med en fin ragu (se d. o.).

Volcana’Ua = Vulcanalia (se d. o.).

Volca’nus = Vulcanus (se d. o.).

Vo’lcer, fornkeltisk folkstam.

Voldgift, da. och no., skiljedom.

Volée, fr. (1. våle’; av voler, flyga), flykt
(en fågels); rang, stånd. — La haute
volée (1. - å -), den högre societeten,
förnäma världen.

Vo’Iens, lat., viljande. Jfr Nolens volens.

Vole’nte De’o, lat., om Gud vill. — Vole’nti
non fit inju’ria, eg. den viljande sker icke
orätt; när man får det så, som man velat,
kan man efteråt icke beklaga sig.

Volet, fr. (1. vålä’; av voler, flyga),
fönsterlucka.

\yolffia’n 1. Wolfia’n, anhängare av den tyske
filosofen Chr. v. Wolfs filosofiska system.

Wolffs bureau, Wolffs Telegra’fisches bureau
(1. - byrå’), förk. W. T. B., Tysklands
största och äldsta telegrambyrå, grundad 1849
i Berlin. Uppgick 1934 i Deutsches
Nach-richtenbüro.

WoMska kroppen, anat., dets. som
meso-nefros 1. urnjuren (se d. o.).

Wo’lfgang, tyskt mansnamn, den hjälprike,
företagsamme.

Wolfia’n, se Wolffian.

Wo’lfram, tyskt furstenamn, den kraftige
hjälparen.

Vo’lfram (ty. wolfram), kem., ett sällsynt
metalliskt grundämne (till färgen
järn-grått, av stor hårdhetsgrad) , som i
naturen alltid förekommer i förening med syre.
Brukas till legeringar och i glödlampor;
miner., se Scheelit och Volframit. —
Vol-frambrons, en guldgul legering, som
består av natrium, volfram och syre. —
Volframat, volframsyrade salter. —
Vol-frami’t (förr volfram, se ovan), miner.,
ett svart 1. brunsvart mineral, som består
av volframsyrad järn- och manganoxidul.

— Volframlampor, glödlampor i vilkas
glödtråd volfram ingår.

>Volf-Rayetstjärnor (1. -rajä’-), astr.,
karakteriseras genom i deras spektra
uppträdande, ljusa linjer. Uppkallade efter de
första upptäckarna.

Wolf ska gången, anat., urnjuregången.

Volière, fr. (1. våliä’r), Voljä’r, fågelhus;
flygbur för fåglar; duvslag.

Vo’lker (lat. volcæ), fornkeltisk folkstam.

Volkmanns kanaler (I få’lk-), anat.,
kärlförande kanaler i ben, som ej omgivas av
ordnade benlameller. — V. skena,
rännfor-mad stödskena för underbensbrott.

Volksbühne, D i e, ty. (1. di få’llks-), tysk
teaterförening, bildad 1920, grundad på
fasta abonnemang till billiga priser.

Wollastoni’t (1. oållöstön-), miner.,
taffel-spat, ett mineral, som består av kiselsyrad
kalk jord. — Wollastonmedaljen, utdelas
årligen för framstående geologisk
forskning av Geological Society i London på
grund av en donation av fysikern W.
Wollaston. — Wollastons elektro’d 1.
Wollastons spets, fys., platinaelektrod,
insmält i ett glasrör, så att endast dess
yttersta spets sticker fram därur. —
Wollastontråd, utomordentligt fin tråd av
guld 1. platina. Den urspr. tråden
överdrages med silver och dragés ut, varefter
silvret avlägsnas och den fina kärnan
återstår.

Wolle, ty., ull.

Volley (1. vå’lli), sportt., slag i tennis, som
utföres innan bollen studsat mot marken.

— Halfvolley, slag, som möter bollen
omedelbart efter studsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free