- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1421

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vollhaering ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vollhaering—Volund

1421

Vollhaering, holL, god, stor holländsk sill.

Volm, liten stack av hö vid bärgning.

Volmar 1. Vo’lmer, mansnamn, förk. av
Waldemar (se d. o.). — Volmerslaget,
slaget vid Reval 1219, i vilket esterna
besegrades av den danske konungen Valdemar
Seier (Kong Volmer).

Volnay, fr. (1. vållnä’), ett bourgognevin.

Vo’lo, lat. {pres. av ve lie, att vilja), jag vill.

Volo’cher, dets. som Valacker.

Voloffer = Wolaf (se d. o.).

Volo’nes, lat., slavar, som vid yttersta nöd
kallades under fanorna.

Volonté général, fr. (1. vålångte’ sjenera’ll),
folkviljan.

Volontä’r {fr. volöntaire, lat. v olunta’rius),
frivillig; person, som för att utbilda sig
1. för att senare få anställning tjänstgör
utan lön; krig sk., ung frivillig, yngling,
som frivilligt inträder i krigstjänst. —
Volontärskola, skola för militär utbildning
av volontärer.

Vo’lost, ry., i Ryssland ett distrikt, som
omfattar ett visst antal kommuner.

Vol piqué, fr. (1. våll pike’), brant glidflykt.
— V. plané (1. -plane’), glidflykt.

Vo’lsker {lat. volsci), ett fornitaliskt folk.

Volsteadlagen {1. vå’llsted-),
sammanfattande benämning på Förenta staternas
sprit-förbudslagstiftning (uppkallad efter
advokaten A. Volstead).

Vo’lsung, nordisk sagohjälte, omtalad i
Vol-sungasagan. — Volsungasagan, se
Völ-sungasagan.

Volt {fr. volte, ital. volta, av lat. vo^lvere,
välva), eg. vändning, svängning;
kroppens omvälvning under luftsprång; ridk.,
kretsridning; ridbana; rund cirkusarena;
spelt., vid blandning av kort ett visst
konstgrepp, varigenom ett 1. flera korts
läge förändras.

Volt, fys., efter den italienske fysikern Volta
uppkallad enhet för den elektriska
spänningen 1. potentialdifferensen. Jfr
Ampere och Ohm.

Vo’lta, ital.y tonk., vändning; omgång, gång,
t. ex. prima volta, första gången, seconda
volta, andra gången.

Volta bureau {1. vå’lltö byrå’), institution i
Washington för upplysningsverksamhet
ang. dövstumma.

Vo’Ita-elektricitet 1. Voltai’sm, fys.,
galva-nism (se d. o.).

Vo’lta-elektrometer = Voltameter (se d. o.).

Voltagome’ter (av gr. ago’n, kamp,
ansträngning, och me’tron, mått), fys.,
instrument, varmed elektriska motstånd
uppmätas.

Voltairia’ner {1. våltär-), anhängare av den
franske författaren Voltaire. —
Voltai-rianfsm, Voltaires skola. — Voltairestol
{1. våltä^r-), stolstyp från 1700-t med
sidostöd för huvudet ("öronlappar") och
armstöd.

Volta’ism, se Volta-elektricitet.

Voltakors, en värdelös apparat med
uppgiven förmåga att bota sjukdomar.

Voltame’ter (av gr. me’tron, mått), fys.,
apparat till att mäta styrkan av en
elektrisk ström.

Voltampère {1. -angpä’r), = Watt (se d. o.).

Voltasko’p (av gr. skope’in, se), fys.,
instrument för att påvisa även den svagaste
elektriska ström.

Voltas ljusbåge, se Galvanisk ljusbåge.

Voltas stapel, fys., den första och enklaste
formen av en galvanisk stapel (se d. o.).

Voltcoulomb, fys., det mekaniska arbete,
som utföres, när en elektricitetsmängd om
1 coulomb föres från en punkt till en
annan och mellan dessa föreligger en
potentialskillnad på 1 volt.

Volte, fr. {1. vållt), se Volt.

Voltenhet, fys., föråldrad enhet för vattens
radioaktivitet.

Wolthers fosfa’t, ett fosforsyrehaltigt
gödningsämne.

Voltige, fr. {1. vållti’sj; av ital. volteggia’re,
tumla), dans på slak lina, konsten att lätt
springa upp på och sitta av en häst utan
att begagna stigbyglarna;
gymnastikövningar på trähäst; luft- 1. konstsprång
i allm. — Voltigera (Z. -sje’ra), utföra
nämnda konster 1. övningar. — Voltigeur
1. Voltigör {1. -sjö’r), person, som är
skicklig i att voltigera. — Se även följ. ord. —
Voltigeurs (Z. -sjö’r) 1. Voltigörer (Z.
-sjö’-rer), pl, krig sk., förr ett slags lätt
infanteri.

Volti su’bito, ital., tonk., vänd hastigt!

Voltmeler (av gr. me’tron, mått), fys.,
instrument för bestämmande av
potentialskillnader i volt (se d. o.).

Voltoli’nis sjukdom, med., primär
inflammation i öronlabyrinten.

Voltooljor, en art smörjoljor.

Volto santo, ital. {1. våltå sa’ntå), "det
heliga ansiktet", bilder av den korsfäste
frälsaren. Även s. k. veronikadukar.

Volu’bel {lat. volu’bilis, av vo’lvere, vrida),
vridbar; böjlig, rörlig, smidig; flytande.
—• Volubilitel, rörlighet, böjlighet,
smidighet; lätthet att uttrycka sig.

Volume, fr. {1. våly’mm), volym (se d. o.),
vidd, storlek, omfång; del 1. band av en
bok. — Volu’men, lat., skriftrulle, volym.
—V. pulmo’num aculum, m.ed., akut
lung-emfysem. — Volumenomeler (av gr.
me’-tron, mått), fys., apparat för
bestämmande av kroppars volym. — Volumeler, ett
slags areometer (se d. o.). —
Voluminosi-te’t, egenskapen att vara voluminös. —
Volu’mina, lat., pl. av Volumen. —
Volu-minö’s {fr. volumineux), vidlyftig,
omfångsrik; som består av många delar 1.
band (om böcker); tonk., klangfull, som
har rik klang.

Volund {isl. Völundr), nord. myt., en
urtidskonstnär, som, då han blivit
tillfångatagen och lemlästad av konung Nidad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free