Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Voluntarism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1422
Voluntarism—Vossische Zeitung
samt tvungen att åt denne smida
kostbara klenoder, skändade hans dotter,
dödade hans söner och flydde i en av honom
själv förfärdigad fjäderhamn. —
Volun-darkvida, Volundkvädet, en av de äldsta
eddasångerna.
Voluntarrsm (av lat. volu’ntas, vilja) =
Etelisyn (se d. o.). — Volunta’rius, lat.,
frivillig. — Voluntä’r {lat. v olunta’rius) y
frivillig, beroende av viljan. )(
Invo-1 u n t ä r.
Volunta^rium, lat., frivillig gåva.
Volu’ntas, lat., vilja. — V. u’ltima, sista
viljan, testamentarisk bestämmelse.
Volunteers, eng. (1. vå’löntirs), frivilliga.
Voluntä’r, se under Voluntarism.
Volu’ptas, lat., vällust. — Voluptuö’s (lat.
voluptuo’sus, fr. voluptueux) j vällustig.
Voluspa’ 1. Voluspå’, Valans spådom, den
äldre Eddans mest betydande dikt,
skildrar världens skapelse, gudars och
människors liv, denna världens undergång
samt uppkomsten av en ny värld.
Volu’t (lat. voluta, av vo’lvere,
sammanrulla), hyggn., det joniska kapitälets
spi-ralformigt hoprullade, snäcklika del.
Voluti’n, kem., ett ämne av obekant
sammansättning i bakterier. Förenas lätt med
färgmedel.
Volva, lat., hot., hylsa.
Vo’lvo, svenskt fabrikat av last- och
personbilar. {A.-B. Volvo, Göteborg, grundat
1915).
Vo’lvulus, lat., med., tarmvred.
Voly’m (fr. volume, lat. vo’lumen), bok;
band 1. del av en bok; en kropps omfång,
rymd, massa; tonk., tonmassa, tonvidd.
Jfr Voluminös. — Volymenergi’, fys., den
energi, som uppstår i en kropp genom det
arbete, som uträttas, då kroppens volym
genom sammanpressning 1. annan
mekanisk inverkan ändras. — Volyme’trisk
gasanaly’s, beräkning av en gas volym i
normaltillståndet ur dess tillfälliga
temperatur och tryck. — Volymprocent, det
antal hundradelar av en vätskeblandning,
varmed ett ämne däri ingår.
Wolzheimer, ett Elsassvin.
Vom 1. Våm, anat., se Rumen.
Vo’mer 1. Os vo’meris, anat., plogbenet.
Vome’ra (lat. vo’mere), med., kräkas. —
Vo’mica, lungböld. — Vomitfv, Vomiti’va
1. Vomito’ria, kräkmedel. — Vo’mitus,
kräkning. — V. gravida’rum, kräkning
under havandeskap. — V. matuti’nus,
mor-gonkräkning (särskilt hos alkoholister).
— V. ne’gri, kaffesumpliknande
kräk-ningar.
Vomici’n, dets. som Brucin (se d. o.).
Vomitfo, Vomito’ria, Vo’mitus m. fl., se
Vomera.
Von, ty. (1. fånn), från, av. Brukas framför
familjenamn och betecknar adlig börd. Jfr
De och Van. — V. hinten, se under
Hin-ten.—V. oben (1. - å’ben), uppifrån; över-
lägset, nedlåtande. — V. und zu, av och
till. Betecknar i Preussen adliga familjer,
som fortfarande innehava sina stamgods.
Wood, eng. (1. oo’dd), trä, virke, timmer.
Woodbury tryck (1. oo’ddböri-), 1.
Foto-glypti’, efter uppfinnaren uppkallad
djup-trycksmetod, vid vilken en tryckform
framställes genom avpressning av en
fotografiskt framställd gelatinrelief, fylles
med färgad gelatin och tryckes på papper.
Woodcut, Woodengraving, eng. (1. oo’ddkut,
oo’ddengrä’ving), se Träsnitt.
Wood-oil, eng. (1. oo’ddåjl), Woodolja, se
Gurjunbalsam och Aleuritesolja.
Woods metall (1. oo’dds -), en legering, som
består av vismut, bly, tenn, och kadmium.
Wool, eng. (1. ou’ll), ull.
Woolet comul, eng. (1. ou’let kå’möl), se
Ahroma.
Woolsack, The, eng. (1. the ou’llsack), se
Ullsäcken.
Woorare, se Curare.
Vooruit, holl. (1. få’röjt), ’Tramåt!" En
holländsk konsumtionsförening.
Wootz (1. oo’ts), ett ostindiskt,
utomordentligt hårt gjutstål.
Vor, nord. myt., en asynja.
Voracite’t (av lat. vo’rax, glupsk),
glupskhet.
Worcestershiresås (1. oö’stösjiö-), ett slags
engelsk biffstekssås.
Word, eng. (1. oö’rd), ord. — Words, words!
(1. oö’rds), pL, ord, (bara) ord! ("Hamlet"
av Shakespeare.) —■ W. pay no debts (1.
-pä nå detts), eg. ord betala inga skulder;
man betalar ej sin skuld med prat.
("Troilus och Cressida" av Shakespeare.)
Work, eng. (1. oö’rk), arbete. — Workhouse
(1. -haus), arbetshus.
World, eng. (1. oö’ld), värld. — The World,
en stor, politisk New-Yorktidning. —
Worlds womens Christian temperance
union (1. oö’lds oo’mens kri’stjön
te’m-pröns jo’niön). Vita bandet (se d. o.).
Vo’rnedskab, da., eg. vårdnadsförhållande;
en art bondeofrihet i Danmark i äldre tid.
Worpswedeskolan, nordtysk konstnärskrets
i Worpswede i Hannover under 1890-t.
Vorstehhund, ty. (1. få’rstehont), en tysk
hundras (som "står" för fågel).
Vortico’sus, bot., virvelartad.
Vortumnus = Vertumnus (se d. o.).
Vorwärts, ty. (1. får-), "Framåt!",
Tysklands främsta socialdemokratiska tidning
(före 1933).
Vos exempla’ria græca noctu’rna versa’te
manu, versate diu’rna, lat., "vänden med
nattlig flit och med daglig id de grekiska
mönstren" (om ni nämligen vilja bliva
stora författare). (Horatius.)
Vosne, fr. (1. vån), ett Bourgognevin.
Vossarull 1. Vosserull, no., en art norsk
springdans. Jfr Slaat.
Vossische Zeitung (1. få’ssisje tsa’jtong),
Berlins äldsta tidning, 1704—1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
