Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vugava ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1424
Vugava—Wiirst
VugaVa, ett dalmatinervin.
Vula, sjöv., bekläda rundhult med gammalt
tågvirke 1. segelduk till skydd mot
nötning.
Vulcana’lia, se under följ. ord.
Vulca’nus, rom. myt., eldens och
smideskonstens gud, motsvarande grekernas
Hefai-stos. Ansågs hava sin smedja i det
eldsprutande berget Etna på Sicilien. —
Vulcana’lia, till Vulcanus’ ära firad fest.
Wulfeni’t, miner., en förening av blyoxid och
molybdensyra.
Vulg., förk. för lat. Vulga’ta (se d. o.).;
vul-ga’re, vulgaWiter, vulgärt, lågt,
vardagligt; vulgo, överallt, allmänt, vanligen.
Vulga’ris, Vulgarise’ra, Vulgarite’t, se under
Vulgus.
Vulga’ta, lat. (av vulgus, menige man), den
allmänt brukade. Se vid. Versio vulgata.
Vulga’tum, bot., allmän.
Vulga’va, se Brazza.
Vulgfvaga, lat., eg. den bland hopen
strövande; rom. myt., binamn till Venus
såsom den lågt sinnliga, fala kärlekens
gudinna.
Vu’lgo, se under följ. ord.
Vu’lgus, lat., menige man, den obildade
hopen. — V. amici’tias utilita’te pro’bat,
hopen uppskattar vänskapen efter nyttan.
— Vulga’ris, allmän. — Vulgarise’ra,
utsprida något (t. ex. ett rykte), göra
allmänt bekant. — Vulgarite’t, alldaglighet,
låghet, simpelhet. — Vu’lgo, i allmänhet,
vanligen. — Vulgä’r {fr. vulgaire, lat.
vul-ga’ris), som kännetecknar menige man;
alldaglig, låg; simpel, ohyfsad. —
Vulgärgrekiska, nygrekiska i menige mans mun.
— Vulgärlatin, det fornromerska
talspråket. — Vulgärrationalfsm, en inom
lutherska kyrkan i slutet av 18 :e årh.
framträdande riktning, enl. vilken det mänskliga
förståndet är avgörande i trosfrågor. —
Vulgärspråk, vardagligt talspråk. —
Vulgärstil, konstnärligt arbete anlagt på
hopens dåliga smak.
Wuli, negerstam.
Vulka’n, svensk form av Vulcanus (se d. o.);
geol., eldsprutande berg; även berg, ur
vilket slam 1. gas utströmmar. —
Vulkanfiber, pergamentartad produkt av papper
1. lös cellulosa, som lämpar sig till
konstläder 1. mycket motståndskraftig papp. —
Vulkanoljor, tjocka, mörka
mineralsmörjoljor. — Vulkanise’ra, genom
impregne-ring med svavel göra kautschuk okänslig
för temperaturväxlingar. — Vulka’nisk,
som angår vulkaner och deras
verksamhet; även = Plutonisk (se d. o.); fig.,
glödande, våldsam, som har häftiga utbrott.
—■ V. aska, ett fint stoft, som vid
vulkaniska utbrott utslungas ur kratern. —
Vulkaniska bergarter, geol., eruptiva
bergarter, bildade i omedelbart samband med
vulkanisk verksamhet. Se Globaolja. —
Vulkaiii’sm — Plutonism (se d. o.). — Vul-
kani’ster == Plutonister (se d. o.). —
Vul-kanrt = Ebonit (se d. o.). — Vulkanologi’,
läran om vulkaniska företeelser.
Vulka’nus, astr., en hypotetisk planet
innanför Merkurius’ bana. Se Vulcanus.
Vulnera’bel, Vulnerabilite’t m. fl., se under
Vulnus.
Vulningsringar, järnringar, som påträdas
en av balkar hopfogad mast. —
Vulnings-tåg, se Vula.
Vu’lnus, pl. Vu’lnera, lat., sår. — V.
bom-ba’rdium, skottsår. — V. cæ’sum, huggsår.
— V. conquassa’tum 1. V. contu’sum,
krossår. — V. incisi’vum, snittsår. —
V. leta’le, dödligt sår. — V. mo’rsum, sår,
åstadkommet genom bett. — V. pe’netrans,
genomträngande sår. — V. pu’nctum,
sticksår. — V. scissum, slitsår. — V.
sclo-peta^rium, skottsår. — Vulnera’bel {fr.
vulnérable, lat. vulnera’bilis), sårbar. —
Vulnerabilite’t, sårbarhet. — Vu’lnerant
omnes, u’ltima necat, "alla såra, den sista
döda" (om timmarna; inskrift på tornur).
— Vulnera’ria, pL, med., sårmedel; bot.,
sårört.
Vulpe’cula, astr., stjärnbilden Räven.
Vu’lpes, zooL, rävsläktet. — V. co’rsac,
korsaken. — V. vulpes, vanliga räven. — V.
pi’lum mu’tat non mo’res, räven kan byta
skinn, men icke karaktär. {Suetonius.)
Vu’lpia (syn. Festuca, Bromus), bot., sv.
växtsläkte tillhörande fam. Grami’neæ. —
V. bromoi’des (syn. F. sciuro’ides, B.
der-tone’nsis), ekorrsvingel, svanssvingel.
Vulpini’t, miner., Anhydrit (se d. o.).
Vulpi’nsyra, kem., en lavsyra.
Vu’lpinus, bot., räv-.
Vulst {ty. Wulst), pös, puta, valk; byggn.,
ett slags rundstav.
Vultur, zool., gamsläktet. — V. cinere’us,
grå gamen. — Vultu’ridæ, gamfåglar.
Vu’lva, lat., anat., kvinnans yttre könsdelar.
— V. clau’sa, sluten moderslida. —
Vulvi’-tis, inflammation i vulva. —
Vulvovagi-nftis, inflammation i vulva och slidan
samtidigt.
Wunderschön, ty. {1. vo’nn-), underbart
vacker (t).
Wuotan, se Oden.
Wura’ra 1. Wura’li, dets. som Curare (se
d. o.).
Wuri, negerstam i Kamerun.
Vurm (av ty. Wurm, mask; fix idé),
ensidigt, överdrivet starkt intresse 1. lust för
något; person med sådan läggning. —
Vurma, ha vurm för något. — Vurmig,
som har vurm för något; grubblande;
tokig.
Wu’rrus, se Kamala.
Vurst (av ty. Wurst, korv), sjöv., ett kort,
grovt tåg, överklätt med läder; {ty.
Wurst-wagen), en lång, öppen vagn med säten
utmed långsidorna.
Wurst, ty., korv. — Wurst, Hans, se
Hans-wurst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
