- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1425

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vurstgift ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vurstgift—Väggsmed

1425

Vurstgift (av ty, Wurst, korv), korvgift,
bildas vid jäsning i vissa slags korv.

Wurzft, miner., en förening ax zink, svavel,
järn och kadmium.

Wuzik, förk. som betyder
Centralexekutivkommittén för allukrainska
förbunds-republiken.

Vuzi’n, kem.y en kinaalkaloid.

V. V., förk. för lat, vi’rgo vesta’lis, vestalisk
jungfru. Se Vestaler,

Vv., med., förk. för Venæ, vener.

v. v., förk. för lat. vice versa.

W. Va., officiell förk. för nordamerikanska
staten West Virginia.

V. V. C. C., förk. för lat. Viri clari’ssimi (pl
av v. c., se d. o.).

W. W. C. T. U., förk. för Worlds women
Christian temperance union (se d. o. och
Vita Bandet).

vv. 11., förk. för lat. va’riæ (1. varia’nies)
lec-tio’nes, olika läsarter.

VVV., förk. för Vackrare Vardags Varor.

Vy {fr. vue), anblick, utsikt; målning,
teckning 1. d., som framställer en utsikt. —
Vy’er, pl, se föreg. ord; även åsikter;
strävanden.

Vya’karna, den indiska beteckningen för
grammatik.

Wyandot, se Huroner.

Wyandotte (1. vajandå’tt), en omtyckt
hönsras.

Vya’sa, sanskr., ordnare, samlare,
kompilator, rapsod.

Vyella, textil., se Viyella.

Vykort, brevkort med bilder.

Wyo., officiell förk. för nordamerikanska
staten Wyoming.

Würzburgergrönt, dets. som
Schweinfurt-grönt (se d. o.).

Vy’sjnij, ry., övre, i geografiska
sammansättningar.

Wzik, förk. som betyder
Centralexekutivkommittén för den allryska
förbundsrepu-bliken.

Vådevi’11 (/r. vaiideville, av Vau 1. Val de
Vire, Virdalen i Normandie), urspr.
benämning på franska tillfällighetssånger
av satiriskt innehåll (vilka först diktades
i nämnda trakt); lätt, livligt, farsartat
lustspel med kupletter.

Våglära, teorien för vågrörelse.

Våkenhus, se Vapenhus.

Vålaskälf = Valaskjalf (se d. o.).

Våle, sjöv., med flagga 1. vakare försedd
flytboj.

Vålm, liten stack av hö vid bärgning.

Våm, anat., se Rumen.

Vån, förhoppning, utsikt.

Vång, fält, gärde.

Vånge, jaktt., inringat område.

Vårado’nis, bot., se Adonis. — Vårarv, se
Cerastium. — Vårbrodd, se
Anthoxan-tum.

Vårdbundet träd, träd med större naturlig
1. anbragt öppning, som enl. folktron med-

för övernaturliga egenskaper. Barn, som
lida av engelska sjukan (altan), botas
genom att "dragas" genom en dylik
öppning. För samma ändamål brukas
självvuxna ringar (t. ex. rotklykor) av trä,
s. k. "ältträ".

Vårdkas 1. Vårdkase (av fornsv., värper,
vård, vakt, och isl. kos, hög av träd, stenar
o. s. v.), förr i Skandinavien en på en höjd
anbragt ved- och risstapel, vilken, då
fienden nalkades, påtändes som signal.

Vårdträd, ett å gårdstomten växande större
lövträd, som troddes hägna familjens
trevnad och lycka.

Vårfingerört, hot., se Potentilla.

Vår fru (ital. Madonna, fr. Notre dame, eng.
Our lady, ty. Unsere liebe Frau), under
katolska tiden svensk benämning på
Jungfru Maria. —• Vårfrudagar, i katolska
kyrkan fester till Jungfru Marias ära.

Vårfryle, hot., se Luzula.

Vårkur, grönsaftkur.

Vårlök, hot., se Gagea. — Vårnagelört, se
Draha. — Vårsallat, se Valerianella. —
Vårskärvfrö, se Thlaspi. — Vårtsärv, se
Ceratophyllum. —■ Vårtåtel, se Aira. —
Vårtörel, se Euphorhia. — Vårvia’l, se
Lathyrus. — Vårvicker, se Vida. —
Vår-ärenpris, se Veronica. — Vårärt, se
Orohus. — Våtarv, se Stellaria.

Väbel (ty. Weihel 1. Waihel), se
Regements-väheln.

Väcka, Väckning, jaktt, stövarskall på icke
färska slag.

Vädd, hot., se Knautia, Scahiosa och
Suc-cisa. — Väddklint, se Centaurea.

Väderbollar, Väderblåsor, skinnsäckar fyllda
med luft, som förr i krig användes för att
passera vattendrag.

Väderdrivande medel, med., lat. carminativa
(se d. o.).

Vädergalla, sjöv., starka atmosfäriska
ljusningar på molnkanter. Anses båda oväder.

Väderhane, flöjel.

Väderharpa, tonk., eolsharpa.

Väderljus, elmseld (se d. o.).

Vädermånar, bimånar med halofenomen lika
bisolarnas.

Vädersegel, sjöv., ventilationsanordning över
luckor o. d. på fartyg.

Vädersolar, bisolar.

Vädur, zooL, gumse, bagge. — Väduren,
astr., det första av djurkretsens tecken,
stjärnbild på n. halvklotet.

Vädursfartyg, sjöv., rammförsedda fartyg.

Väft, textil., inslag. — Väfttrassel,
inslagsavfall.

Vägare, sjöv., grova garneringsplankor (å
träfartyg) 1. profiljärn (å stålfartyg),
gående från för till akter.

Väggema’lj, se Cellemalj.

Vägg-gröna, hot., se Parietaria.

Väggsmed, zool., sydsvenskt namn på
skalbaggen Ano’hium pe’rtinax, eljest kallad
dödsur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free