Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Vägsenap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1426
Vägsenap—Växel
Vägsenap, hot., se Sisymbrium. — Vägtistel,
se Cirsium. — Vägtorn, se Rhamnus.
Vägvisarkapten (fr. capitaine de guide),
tillsattes under Karl X:s och Karl XII:s krig
och var ett slags fältingenjör.
Vägvårda, hot., se Cichorium.
Währung, ty., handelst., värde, valuta;
myntfot.
Va’inämolnen, fi. myt., Kalevalas mest
betydande personlighet, en gammal vis och
i trolldom förfaren siare, uppfinnare av
kantele (se d. o.). — Välnöiä,
Väinämöi-nens hemvist.
Vä’inö, fi. myt., dets. som Väinämöinen.
Välfärdsutskottet, se Comité de salut public.
Välkomma 1. Välkomst, rikt sirad pokal, som
användes vid högtidliga tillfällen inom de
gamla skråföreningarna.
Vällgropar, av eldfast tegel murade gropar
i valsverks golv, för uppvärmning av
järn-och stålgöt före valsningen.
Väll]ärn 1. Vällmetall, smidbart järn,
framställt genom färskning enl.
välljärnsme-tod. Produkten är degig och har hög
slagg-halt.
Vällning, svetsning, hopsmidning i
glödvärme.
Vällovlig, epitel, som tillades det forna
borgarståndet.
Vällugn, ugn, som vid valsverk användes för
uppvärmning av göt för varmvalsning.
Välsk, urspr. walesisk, d. v. s. från Wales;
sedermera fransk, italiensk, romansk. —
Välska språket = Walesiska språket (se
d. o.). — Välsk böna, hot., Fa’ha vulga’ris,
bondböna, odlas överallt i Europa. —
Välskland = Valland (se d. o.). — Välskt
band, enklare bokband med skinnrygg.
Välsk krasse, hot., se Lepidium.
Vändelrot 1. Vänderot (lat. Ra’dix
vale-ria’næ), den torkade jordstammen av
Va-leriana officinalis (se d. o.). De
verksamma beståndsdelarna äro
Vändelrots-olja, valerianolja (æthero^leum
Valeria’-næ), samt alkaloiderna Valerianin och
katinin. Ur drogen, som mest använts vid
nervsjukdomar, framställas preparaten
Bornyval, valyl och validol. —
Vändelrot-tinktur, Baldria’ntinktur,
Valerianadrop-par, se Tinctura valerianæ.
Vändkrets, se Tropik.
Vängolf = Vingolf (se d. o.).
Väppling, hot., se Anthyllis, Medicago,
Tri-folium.
Värdi’, av värderingsman åsätt värde.
Väring (isl. væringi 1. væringr), nordbo,
vilken som legosoldat tjänstgjorde i den
grekiske kejsarens livgarde.
Världens sju underverk kallades redan under
antiken följande byggnads- och konstverk:
Egyptens pyramider, Semiramis’
"hängande trädgårdar" i Babylon, Artemistemplet
i Efesos, Fidias’ Zeusstaty i Olympia,
Mausoleum i Halikarnassos, Kolossen på
Rhodos och Fyrtornet Faros i Alexandria.
Världsparlame’nt, se Interparlament.
Världspressen, se under Press.
Varldsreko’rd, se under Record.
Världssmärta, se Weltschmerz.
Världsspråk, språk avsett att ersätta de
nationella språken i världen.
Världssystemet, astr., världsalltet;
solsystemet; planetsystemet.
Värst, se Verst.
Västerländska kyrkan = Romersk-katolska
kyrkan (se d. o.).
Västgöter, se Goter.
Väst göt akli’max, benämning på ett som
klimax (se d. o.) format uttalande, vari det
led, som borde innehålla kulmen, i stället
innehåller ett uttryck av lägre grad än
närmast föreg. Härigenom förloras all
avsedd effekt.
Västindisk arrowrot, se Arrowrotstärkelse.
Västindisk bitter, guavarom, tillsatt med
kryddor och bitterämnen.
Västindisk buxbom, ett slags quehracho (se
d. o.).
Västindiskt järnträ, se Ixora.
Västpunkt, astr., se Aftonpunkt.
Väte, kem., Hydroge’nium, ett icke metalliskt
grundämne, som i förening med syre
bildar vatten samt med kol, syre och kväve
de organiska kropparna. Kallas i fritt
tillstånd vätgas. — Vätesuperoxid, en
förening av väte och syre. Brukas som
antiseptiskt medel. — Vätesvavla =
Svavelväte (se d. o.). — Vätesyra, en förening
av väte med fluor, klor, brom 1. någon
annan saltbildare. — Vätgas, se Väte.
Vättar {isl. vættr, väsende), enl. gammal
nordisk vidskepelse ett slags andeväsen,
dels goda, dels onda, som uppehöllo sig på
vissa platser {landvättar, hergvättar,
tomtevättar o. s. v.) samt övade inflytande
på människorna. — Vätteljus = Belemnit
(se d. o.).
Vätte (av urnord. witan, visa, utvisa), sjöv.,
sjömärke, kummel; jakt., sjöfågelsbulvan.
Vätteljus, se Vättar.
Växel {ty. Wechsel, fr. lettre de change, eng.
hill of exchange, ital. lettera di camhio),
handelst., skriftlig förbindelse, varigenom
en person förpliktar sig att antingen själv
1. genom någon annan utbetala en
penningsumma till en tredje. Se vid. A
vistaväxel, Domiciliarväxel, Primaväxel,
Solaväxel, Tratta. — Växelarbitrage, se
Ar-hitrage (under Arhiter). — Växelbord
kopplingsbord på telefonstation. —
Växelborgen, se Aval. — Växelbrev, växel. —
Växelbruk, regelbunden omväxling av
grödor av olika slag vid jordbruk. —
Växeldiskontering, se Diskont. — Växelduplikat,
ny, av trassenten utskriven växel. —
Växelfeber, med., malaria. — Växelfält,
elektriskt 1. magnetiskt fält vars riktning
är konstant men vars styrka periodiskt
växlar mellan ett maximum och ett
minimum. — Växelgivare, utställare av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
