Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X - X ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1428
X—Xenier
X.
X som romerskt taltecken 10; X = 10,000.
X såsom mynttecken betecknar på franska
mynt Amiens.
X, kem.y atomtecken för Xenon,
X (gr, Ch) förk. för Christus, Kristus.
X 1. x, i matematiken beteckning för en
obekant storhet; i överförd bemärkelse
beteckning för obekant person, t. ex. "Herr
X i spanskan tecken för acWjudet (numera
skrivet j, t. ex. Mejico, förr Mexico).
Xalapa, se Jalaparot.
Xante’nfärgämnen, kem., en grupp vanligen
starkt fluorescerande tjärfärgämnen, som
kunna betraktas såsom derivat av de
syre-haltiga ämnena Xante’n och XanWn. Hit
höra rhodaminer, fhiorescein, eosin,
ery-trosin, rose bengale, gallein, indiskt gult
m. fl.
Xanthela’sma (av gr. xantho’s, gul), med.,
hudtumörer 1. hudfläckar av halmgul
färg. — X. diabetico’rum, hos
sockersjuka. — X. fa’cici, i ansiktet. — X.
palpe-bra’rum, på ögonlocken. — X. pla’num,
släta, gula hudfläckar. —■ X. seni’le, hos
åldringar. — X. tubero’sum, fläckar av
små knutar av fettartade, pigmenthaltiga
celler.
Xanthippe, se Xantippa.
Xa’nthium, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Comp&sitæ. — X. spino’sum,
tistelskräp-pa, lämnar den inom folkmedicinen som
svett- och urindrivande medel använda
drogen Folia xanthii (xanthiumblad).
Arten, som är inhemsk i Sydamerika, är
numera mycket spridd och har tillfälligt
anträffats även i Sverige. Dess taggiga
skenfrukter fastna i fårullen och minskar dess
handelsvärde.
Xantho’ria, bot., ett släkte bladlavar av gul
färg.
Xanthorrhæ’a, ett harts, som fås av några i
Australien och på Tasmanien
hemmahörande arter av släktet Xanthorrhæa,
grästräd, tillhörande fam. Lilia’ceæ.
Kallas även akaroid- 1. Botanybayharts.
Brukas till beredning av lack, fernissor m. m.
Xanthoso’ma, bot., växtsläkte av fam.
Com-po’sitæ, i tropiska Amerika. — X.
sagitti-fo’lium, har stärkelserik knölstam, vilken
användes som födoämne.
Xantho’xylum e’legans, bot, lämnar ett
slags Jaborandi (se d. o.).
Xa’nthus (gr. xantho’s), bot., gul.
Xanti’n, kem., dioxipurin, purinderivat, som
finnes i många animala sekret och bildas
vid reduktion av urinsyra. — Xantinbaser,
purinbaser; nukleinbaser. — Xantinstenar,
med., urinkonkrement av nästan rent xan-
tin. — Xantiniiri’, ökad xantinutsöndring
i urinen.
Xanti’ppa, efter den grekiske filosofen
So-krates’ grälsjuka hustru, Xanthippe,
benämning på trätgiriga hustrur.
Xantft, miner., ett slags vesuvian (se d. o.).
Xantofy’ll (av gr. xantho’s, gul, och fy’llo7i,
blad), kem., bladgult, det gula färgämne,
som om hösten bildas i växternas blad. —
Xantoge’n, ett i blad och blommor
förekommande ämne, som färgas gult genom
inverkan av alkalier. — Xantoge’nsyror,
svavelhaltiga organiska syror. —
Xanto-geiia’t, salter av xantogensyror.
Xantoko’11, miner., ett silverhaltigt mineral
av orangegul färg (från Freiburg i
Sach-sen).
Xanto’m, med., dets. som Xantholasma (se
d. o.).
Xanto’n, ett pyronderivat.
Xantopikri’t, dets. som berberin (se d. o.).
Xantoprotefnreaktion, kem.^ gulfärgning av
äggvita vid tillsättning av salpetersyra i
överskott under uppvärmning.
Xantopsi’ (av gr. xantho’s, gul, och o’psis,
syn), med., gulseende,
förgiftningssymtom, som uppträder efter intagandet av
större dos santonin.
Xantorhamnfn, kem., ett i bär av
Rhamnus-arter förekommande, gult färgämne.
Xave’r och Xave’ria, arabiskt mans- och
kvinnonamn, den glänsande. På franska
och spanska Xavier (1. gsavie’, chavie’r).
Xen€lasi’a (av gr. xe’nos, främling, och
elav-nein, fördriva), främlingars utvisning
från ett land.
Xe’nier, bot., genom befruktning med annan
arts ståndarmjöl uppkommen förändring
av form 1. färg hos frukter 1. frön.
Xe’nier (av gr. xe’nos, främling, gäst), pl.,
gästskänker; satiriska epigram. —
Xe’-nios, den gästfrie; gr. myt., binamn till
Zeus. — Xenodochi’um (av gr. doche’ion,
förvaringsrum), härbärge, värdshus,
pilgrimshem. — Xenofili’ (av gr. fi’los, vän),
kärlek till 1. beundran för det, som är
utländskt. — Xenogami’ (av gr. ga’mos,
giftermål), bot., befruktning med
främmande arts ståndarmjöl. Jfr Xenier, bot. —
Xenografi’ (av gr. gra’fein, skriva),
kännedom om främmande litteratur, språk
och skrivarter. — Xenokrati (av gr.
kra-te’in, härska), främlingsherravälde. —
Xenomani’ (av gr. mani’a, galenskap),
överdriven förkärlek för allt, som är
utländskt. — Xenomisi’ (av gr. misos, hat),
hat till allt utländskt. — Xenota’phium 1.
Xenota’fium (av gr. ta’fos, grav),
gravvård över en främling; gravvård över en
person, som dött i främmande land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
