- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1432

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Y - Young ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1432

Young—Yvetot

Young, eng, (1. jang), ung.

Young haysan 1. hyson (L jang ha’jsön), en
kinesisk tesort. Jfr Haysan.

Young-Helmholtzska teorien, fys.,
resonansteorien, en teori till förklaring av
färgseendet.

Young men’s Christian association (L jang
mens kri’stjön assåsiö’sjn), Kristliga
föreningen av unga män.

You’re humbug, sir!, eng. (1. jo’ör e
ha’m-bag SÖ), "ni är en humbug, herrecitat
ur Charles Dickens^ Pickwickklubben.

Your lordship, eng. (1. jor lå’rdsjipp), ers
nåd. Se vid. Lord.

Yrkesfarelagen, lag om arbetarskydd av 29
juni 1912. —• Yrkeshygie’n, vetenskapen
om yrkets inflytande på arbetarens hälsa.
— Yrkesinspektio’n, det statliga
övervakandet av arbetsskyddslagstiftningens
efterlevnad. — Yrkeskramp, med., kramp
på grund av ensidig rörelse vid
yrkesutövning. — Yrkessjukdomar, sjukdomar,
som stå i ett påtagligt samband med en
människas sysselsättning.

Yrsa, nord. sag., Rolf Krakes moder.

Yrsjuka, se Kring sjuka.

Yrt, illa berett järn med körtlar av
lättsmäl-tare, kolrikare järn.

Ysop = I sop (se d. o.).

Ysopet {1. isåpä’), medeltida fransk
benämning på fabelsamlingar, till den grekiske
fabeldiktaren Aisopos ära.

Yssan, ett bordeauxvin.

Yste, Ystmöte (av osi), möten bland svensk
allmoge, varvid man sammanförde större
mängder mjölk för ostberedning.

Yta, mat.y geometrisk storhet av två
dimensioner, en kropps begränsning.

Ytbergarter, geol., effusiva bergarter (se
d. o.).

Ytcentrum, den punkt 1. trakt varifrån ett
jordskalv på jordytan synes utgå.

Ytenergi’, fys.y produkten av ytspänningen
(se d. o.) och den förhandenvarande ytans
storlek.

Ythastighet, mat.y fys., för en rörlig punkt
är den yta, som per tidsenhet bestrykes av
radius vector från en fast punkt. Dubbla
produkten av en materiell punkts massa
och ythastighet kallas dess impulsmoment.
För ett system av kropnar, som ej
påverkas av yttre krafter, gäller ytsatsen:
vek-toriella summan av impulsmomenten är
konstant.

Ytmorä’n, geoL, det moränmaterial som
finnes på en glaciärs yta.

Ytmätare, se Planimeter.

Ytsatsen, mat., fys., se Ythastighet.

Ytspänning, fys., grupp av fenomen, som
uppträda vid beröringsytan mellan en gas
och en vätska, och huvudsakligen visande
sig i att ytan verkar, som om den vore en
elastisk hinna.

Ytteragnar, hot., dets. som tomfjäll 1.
skärmfjäll,

Ytterbft, miner., dets. som Gadolinit.

Ytte’rbium, kem., ett sällsynt metalliskt
grundämne.

Ytterblomfjäll, bot., det nedre blomfjället i
ett gräsax.

Yttere’ra, försvenskning av Outrera (se
d. o.).

Ytterfoder, hot., foderlika blad, som sitta
strax nedom foderbladen 1. mellan dessa.

Ytteri’t, dets. som Gadolinit (se d. o.).

Ytterjord, kem., yttriumoxid (se Yttrium).

Ytterlära, veter., beskrivningen av
husdjurens yttre former.

Ytterspat, dets. som Xenotim (se d. o.).

Yttersta dagarnas heliga, dets. som
mormoner (se d. o.).

Y’ttrium, kem., ett metalliskt grundämne,
som förekommer i några sällsynta mineral
(bl. a. gadolinit [se d. o.]).

Yttroceri’t, miner., ett av fluorkalcium,
fluoryttrium m. m. bestående mineral. —
Yttrotanta’1 1. Yttrotantali’t, ett av
ytterjord, kalk, järn och uran bestående
mineral. — Yttrotitani’t, ett slags titanit (se
d. o.), som innehåller ytterjord.

Yuca, bot., i spansk-amerika benämning på
den kokta roten av manihot (se d. o.).

Yucata’nhampa, dets. som Sisalhampa (se
d. o.).

Yu’cca, bot., palmlilja, ett till fam Lilia’ceæ
hörande, praktfullt nordamerikanskt
växtsläkte, av vilket flera arter odlas som
prydnadsväxter. — Y. glorio’sa, vars fibrer
användas, är vinterhärdig i s. Sverige. —
Yuccafibrer, fibrerna av flera Fi^cca-arter,
brukas vid papperstillverkningen m. m. —
Yuccastärkelse, dets. som
Arrowrotstär-kelse (se d. o.).

Yung, hos kineserna ett slags gongong (se
Gong).

Yunka (eg. varm dal), ur-invånare i Peru.

Yu’ruks, turk., pL, ett slags tatariskt rytteri.

Yus-Ba’schi, turk., kapten.

Yva-ört, hot., blomknippena av några i
Alperna växande Achille’a-arter, vilkas
flyktiga olja nyttjas som parfym på likörer.

Y. W. C. A., förk. för Young women’s
Christian association. Kristliga föreningen av
unga kvinnor.

Yverboren, en från O. Rudbecks "Atlantica"
stammande förvanskning av hyperhoréer;
numera storvulen och fosterländsk i
Rudbecks anda.

Yvetot, fr. (1. ivtå’), en i Normandie belägen
stad, som förr med sitt närmaste område
utgjorde ett litet suveränt furstendöme.

— Roi d’Yvetot (1. råa’ divtå’), konung av
Yvetot, kallades från 14:e till 16:e årh.
ägarna av Yvetot; fig., härskare, vars
ringa makt kontrasterar mot hans titel.

— Le roi d’Yvetot {1. lö -), konungen av
Yvetot, titel på en visa av den franske
skalden Béranger,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free