- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1441

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Å - Åsnefest ... - Ä

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åsnefest—Ängsknarr

1441

Åsnefest, religiös folkfest under medeltiden,
till ära för den åsninna, som Kristus red
vid intåget i Jerusalem.
Åsta, moderniserad form av kvinnonamnet
Asta.

Åsy’nja 1. Asy’nja, pL Åsy’njor, nord. myt.y
benämning på de fornnordiska
gudinnorna, åsarnas gemåler och systrar. Se vid.

Frigg, Frö ja, I duna, Lofn, Nanna, Siv,
Snotra, Skade.

Ä.

Ä. B., förk. för Ärvdahalken.

Ädelfink, zool. = bofink.

Ädelgaser, kem., inerta 1. inaktiva gaser, ett
antal gasformiga grundämnen, som
samtliga finnas i atmosfären, nämligen
he-lium, neon, argon, krypton och xenom samt
de radioaktiva emanationerna (se
Radium) . Ädelgaserna äro enatomiga och
ingå ej föreningar sinsemellan 1. med andra
ämnen.

Ädelgran, bot., se Ahies. — Ädelkastanj, hot.,
namn på Casta’nea ve’sca.

Ädelkorall, zooL, en art Octactinia’ria, som
lever i Medelhavet och av vars skelett
förfärdigas prydnadsföremål.

Ädelsalter, geol., benämning på de
kalisal-ter, som åtfölja vissa bergsaltlager.

Ädelstenar av l:a rangklassen äro:
Dia-ma’nt, Ruhi’n och Safi’r (ädla varieteter
av korund), Smara’gd, Spine’ll och
Kryso-bery’ll (Cymofan). Av 2:a rangklassen:
Akvamari’n (Beryll), Topa’s, Hyaci’nt
Zirkon), Granat, Turmali’n och Ädelopa’l.
Av 3 :e rangklassen: Cordierüt, Vesuvia’n
(Idokras), Axini’t, Krysolüt (01ivi’n),
Cyani’t, Andalusi’t, Turko’s m. fl.

Ädeltistel, hot., namn på odlade arter
Eryngium.

Ädelärg, dets. som patina (se d. o.).

Äfsingar, textil., se Varptrassel.

Åge = Ägir (se d. o.).

Äggvita 1. Albumi’n, kem., i vatten lösliga
äggviteämnen.

Äggvitesjuka, med., dets. som Albuminuri.

Äggolja, Ägg-guleolja, farm., olja
framställd genom utdragning av hårdkokta
äggulor med eter.

Äggväxten, bot., se Solanum.

Ägilje’tt = Aiguilette (se d. o.).

Ägir (isl. ^gir), nord. myt., havets gud.
Hans gemål heter Ran, och deras döttrar
äro vågorna.

Ägograde’ring, uppskattning av ägor efter
avkastningsvärde vid skifte av samfällda

^^ ägor.

Ägre’tt, se Aigrette.

Äinemöinen, se Väinemöinen.

Äkräs, fi. myt., en karelsk gudomlighet,
åkergud.

Äktenskapscertifikat, intyg av offentlig
myndighet att en dess lands undersåte är
oförhindrad att ingå äktenskap inför
myndighet i främmande land.

Äktullgult, kem., se Tartrazin.

Äktsyreviolett, kem., se Violamin.

Älg, zooL, se Alces.

Älggräs, Älgrör, bot., se Spiræa.

Ällingar, zooL, andungar, ankungar.

Älta, med., folklig benämning på engelska
sjukan m. fl. barnsjukdomar.

Ältgräs, Ältöga, bot., se Ranunculus
flammula.

Älva, Älvor, nord. myt., alfer (se d. o.).

Älvblåst, Alvblåst, med., folklig benämning
på eksem och nässelfeber.

Älvdalsporfy’r, petrogr., till sarkofager,
prydnadsföremål m. m. brukade porfyrer
från trakten av Älvdalen i Dalarna.

Älvdans 1. Älvring, bot., ringar av svampar,
som uppstå därigenom, att vissa svampar
icke kunna växa i den jord, där de tidigare
frodats, utan därför sprida sig
ringfor-migt kring den urspr. växtplatsen.

Älvkors, se Alvkors.

Älvkvarnar, skålformiga fördjupningar,
inknackade i hällar 1. stenblock och använda
för vissa offer mot sjukdomar o. d.

Älvring, se Älvdans.

Älvskott, folkligt namn på nässelfeber.

Älvtolta, bot., se Mulgedium.

Äma’bel = Aimable (se d. o.).

Ämnesven, under 1700-t. beteckning för
lärjunge, gesäll, e. o. tjänsteman o. d.

Ändmorä’ner, geol., vallar av moränmaterial,
som avlagras parallellt med en glaciärs
avsmältningsrand.

Ängel, från Septuaginta lånad beteckning
för översinnliga andeväsen, som äro Guds
speciella tjänare.

Ängeltorn, bot., se Rosa.

Ångern 1. Springmasken, zooL, Oxy’uris
ver-micula’ris, är en hos människan
parasiterande mask av ordn. Hematodes.

Änglabröder, se Gichtelianer.

Änglahälsningen, se Ave Maria.

Änglamakerskor (ty. Engelmacherinnen),
ironisk benämning på kvinnor, som
mottaga fosterbarn mot engångsbetalning för
att genom dålig vård förorsaka deras
tidiga död.

Ängsboll, bot., dets. som Smörboll (se
Trol-lius). — Ängsgröe, se Poa. — Ängshavre,
se Avena. — Ängshavrerot, se
Tragopo-gon. — Ängskavle, se Alopecurus. —
Ängsklocka, se Campanula.

Ängsknarr, zooL, se Crep?.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free