Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finskan begärt — och vunnit — likställighet som
kyrko- och skolspråk, i domstolar och
ämbetsverk, vid posten och andra samfärdselmedel.
Men hvad svekomanerna, sedan de medgifvit
detta, 1887 med harm framhöllo, det var att
fennomanerna, genom att indraga allt fler lärda
svenska skolor nödgade de svensktalande att
sätta sina barn i de dyra privatskolorna, eller,
om de ej hade råd till detta, lämna dem utan
högre bildning eller, slutligen, tvinga dem att
mottaga denna på ett annat språk än deras
modersmål. Och hvad de med djup sorg talade
om det var att fennomanerna 1863 och 1865
vunnit sina segrar hos regeringen utan ständernas
hörande; att den stora segern — reskriptet af
1886 om språkens principiella likställighet —
vunnits i Petersburg på administrativ väg!
Och i denna stund torde — utanför
gammalfennomanernas krets — väl icke många tänkande
finnar förneka att, när så skedde, då ställdes ett
partis seger öfver fäderneslandets väl; knappast
någon finnas, som icke beklagar att
fennomanerna ej skydde att undergräfva de redan så svaga
stöden för den finska autonomien genom att,
petitionerande till regeringen bakom ständernas
rygg, vinna det, i sig själf berättigade, mål på
hvilket de dock — som framsynta
fosterlandsvänner — hellre bort vänta i årtionden än nå
längs denna visserligen lagliga men farliga väg.
Genom detta handlingssätt erhöll ryska
regeringen ett angenämt och användbart prejudikat på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
