Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämnda tidskriften »Ateneum» och emedan man
gifvit det hela — tablåer, dans och skuggspel —
en grekisk prägel. »Atenarnes sång» anfördes
af kompositören själf, mot hvars unga, intressanta
ansikte alla gosseblickar stadigt riktades under
det de — till stor del ännu helt små — sångarna
med ett gripande allvar utförde tondikten, först
på svenska, sedan i finsk tolkning. Huru de
själfva uppfattade den, framgår bäst af hvad en
mor berättade: hon hade, medan sången
inöfvades, bedt sin gosse gnola den hemma, så att hon
skulle få höra melodien. Men han brast i gråt
och svarade: »Nej, den sången är för helig att
sjungas så, den måste sjungas på allvar!»
Atenarnes fest enade till samverkan Helsingfors’ bästa
krafter. Musiken anfördes af kapellmästaren
Robert Kajanus, en gestalt så Kristusliknande, att
han många gånger varit modell till de altartaflor,
hans målarvänner skickat ut i bygderna, tills
bönderna börjat knorra mot en Kristus, som de
fått veta går lifslefvande omkring i Helsingfors!
Karl Flodin, äfven känd som utmärkt
musikkritiker, och Oskar Merikanto, en ung kompositör
af visor m. m., hvilka båda redan vunnit ett namn
i Finland, hade komponerat en del af musiken;
Edelfelt, Gallén och Enckell hade ordnat de
vackra tablåerna, af hvilka särskildt den senares,
efter en antik vas komponerade, bild af »Orestes
förföljd af Erinnyerne» var af den yppersta
färgverkan. Ida Aalberg, som nu åter efter en lång
sjukdom hänförde Helsingfors i »Faust»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
