Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrifter! Eller rättare — eftersom »svekomaner»
är ett långt senare begrepp — det var en grupp
gamla byråkrater, som föranledde
strypningsförsöket. Och när den fennomanska rörelsen
började, saknade faktiskt det finska folkets flertal
alla högre bildningsmöjligheter på sitt eget språk!
En i Stockholm bosatt fennoman skildrade
nyligen, huru han växte upp i en helt finsktalande
bygd: på många mil fanns blott en stad och
skolan i denna var svensk. Hvad svekomanerna
senare beklagade — att svenska skolors
indragning hindrat deras barn att erhålla undervisning
på modersmålet — denna orätt hade således länge
öfvergått flertalet af nationen genom fullkomlig
saknad af högre finska skolor. Därtill kommer,
att vid åtskilliga skolor det svenskspråkiga
lärjungeantalet var så litet, att kostnaderna för hvarje
lärjunge blefvo oproportionerliga mot resultatet
och dessa skolors indragning således redan af
denna orsak befogad.
Dessa voro de skäl, fennomanerna 1887
androgo mot svekomanernas missnöje i fråga om
skolorna, liksom de heller icke — mot
anklagelsen att ha afgjort språkfrågan utan ständerna
— underläto att påpeka, huru bönder och präster
först ansett språkfrågan böra afgöras af monarken
och ständerna gemensamt, men huru då adel och
borgare påstått den vara af administrativ art.
Sedan, när dessa stånd gjorde den till en
landtdagsfråga, var det fennomanerna åter afgjorde
den på den administrativa vägen! Det föreföll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
