Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frihet och lagar; endast en rangrulla, den, enligt
hvilken trashanken var generalens like, ifall båda
buro en mans hjärta i bröstet! Och till dessa
drag kommer hos Runeberg som hos Topelius
ännu ett, frånvaron af hvarje nationalfördom: ej
en droppe rysshat skall kunna uppvisas hos
någondera!
Och åt denna storsinta patriotism, som båda
omedelbart fostrat hos sitt folk, ha
förhållandena medelbart gifvit fasthet. Finlands säregna
ställning sedan skilsmässan från Sverige har gjort
att det väpnade försvaret, som uttryck för
fosterlandskärleken, där förlorat all betydelse. Finnarna
ha först som indelt här, sedan som värnpliktige
gjort sin skyldighet under Rysslands krig; och
ryssarna veta väl, att det icke är deras
underlägsenhet, som nu kräfver de finske värnpliktiges
förlängda tjänstetid! De veta tvärtom att de sju
finska bataljonerna, bland 359 mönstrade, alla
hörde till de tio första i skjutskicklighet! Och
hvart än den ryska politiken fört finnarnas
bataljoner — aldrig har man funnit någon anledning
till klagan öfver att deras särställning gjort dem
mindre plikttrogna eller stridsdugliga. Till och
med om Rysslands vapen vändes mot Sverige,
skulle det gå så, som en finne svarade på frågan
om huru hans folk ämnade bete sig vid en sådan
möjlighet: »Vi skulle gråta och — slåss!»
Men å andra sidan finnes ju ingen slags
politisk kombination, hvilken skulle kunna
föranleda finnarna att med hänförelse omfatta något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
