Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina sinnen att möta hvad de hafva att vänta
under »riksenhetens» tecken!
Att det icke är en trångsinnad nationalism,
som afgör finnarnas syn på
sammanslutningstanken, därom har man nyligen haft två talande
bevis, dels ex-senator Mechelins allvarsord i Finsk
Tidskrift Vid begynnelsen af året 1900, där han
visar huru just Rysslands trygghet blifvit främjad
genom att dess härskare tryggat det finska folkets
politiska tillvaro, så att ordning, lugn och
laglydnad härskat i den finska delen af det annars
så ofta oroade ryska riket; huru således en
återgång till de forna monarkernas politik ej blott
vore i Finlands men i Rysslands intresse, och
huru, under fördomsfritt samråd mellan ryska
och finska statsmän, de normala och
tillfredsställande relationerna mellan rikena kunde
återställas och Finland med fastare band, danade af
folkets bästa känslor, skulle förenas med
kejsarriket.
Det andra beviset var det tal, som vid
landtdagens öppnande hölls af borgarståndets
talman, bankdirektör Felix Heikel, där han
framhöll huru ett närmande till Ryssland å Finlands
sida småningom ägt rum och — under bevarandet
af Finlands gamla rättsställning — allt mer skulle
hafva ägt rum. Och detta är ett faktum. Ju
mer Rysslands monarker lämnat Finland
rörelsefrihet, ju vänligare har Finlands stämning varit;
ju mera Ryssland tränger sig på Finland, ju
mer aflägsnar det sig. På detta, som på alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
