Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Petersburg - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Småningom går det upp för västerländingen
att det ryska systemet kan uthärdas äfven af
dem, som önska omdana det, emedan det som
ersättning för personlighetens rörelsefrihet, sådan
västerlandet verkligen ger den, bereder fantasien
större möjligheter.
Vi svenskar, hvilkas tänkande öfver statslifvet
sedan århundranden rört sig inom grundlagars
kategorier, begå alltid det misstaget att tänka
oss det ryska enväldet som en grundlag, en fast
och på lagligt sätt verkande rättsordning. Vi
föreställa oss den lika automatiskt säkert
fungerande som vår regering, vår första kammare, vår
andra kammare, utan hvilka det icke finnes
ringaste möjlighet att erhålla de allra minsta
reformer!
Men i Ryssland är allt raka motsatsen. Där
kan ett penndrag af tsaren ändra allt; där äro
således — i tankarna — alla reformer lätt
verkställda för den goda vilja, som lyckas vinna
tsarens förtroende. Där finnes, just emedan för
statslifvet ingen lagstadgad rättsordning finnes,
heller intet fast och lagbegränsadt sätt för
framsteget, för den medborgerliga verksamheten. Men
detta bereder äfven alla slags öfverraskningar. En
Alexander II förmår att upphäfva lifegenskapen;
en Nikolaus II förmås — genom Blochs berömda
bok — att inbjuda till en fredskongress; andra
inflytanden framkalla t. ex. en arbetarvänlig
skyddslagstiftning. I tsarens omedelbara närhet
finnas västerländingar sådana som Witte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
