- Project Runeberg -  Rahel Varnhagen /
45

(1908) [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De naturer, dem man snabbast betecknar genom att
kalla dem hedniskt-helleniska, ägde Rahels obetingade
kärlek. Pauline Wiesel, som hänryckte männen såsom
den mest fullkomliga uppenbarelse af Afrodite, var
och förblef Rahels käraste kvinnliga vän på grund
af den fulla och naiva ärlighet, hvarmed hon lefde enligt
sin egen hedniska natur. När Pauline lämnade sin man,
krigsrådet Wiesel, gaf Rahel henne sitt fulla bifall:
hennes »starka hjärta var icke gjordt för att lida», skref
Rahel. Som prins Louis Ferdinands — och många
andras — älskarinna visade Pauline i sin kärlek en sådan
flyktighet, förenad med en sådan oskuld, en sådan
samvetsro och en sådan godhet, att hon verkade såsom
en lefvande vorden Philine. Kraften och äktheten i denna
hennes natur inger Rahel ej allenast oföränderlig
tillgivenhet, men beundran.

Paulines grekiska — eller barnalika eller gudalika —
naivitet i fråga om kärlekens frihet, en rätt, som syntes
henne lika obestridlig som den syntes de olympiska
gudarna, var så olik Rahels egen lifsförelse som möjligt. Men
Pauline hade sålunda, enligt Rahels mening, fört en mer
fullmänsklig tillvaro än Rahel själf. Ja, hon
sammanställer Pauline med sig själf: »Stort har naturen
förfarit med oss båda ... Vi äro skapade för att lefva
sanningen här i världen . . .» Och Rahel beklagar att hon
själf endast lefvat sanningen på tankens område, medan
Pauline ägt modet och lyckan att äfven handlande vara
sann mot sin innersta natur. Själf då gift, gaf Rahlel
åt sin sympati för Pauline Wiesel följande obetingade
uttryck: »hon såg hvad jag såg, förstod hvad jag
förstod ; vi skrattade, iakttogo, beundrade och föraktade
samman... hon hade känsla för ’den bekräftande, för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:51:36 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekrava/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free