- Project Runeberg -  Rahel Varnhagen /
46

(1908) [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stådda tillvaron hos en annan\» Och när hon syntes
känslolös var det, säger Rahel, emedan hon som jag
själf led af sin allt för djupa medkänsla. Hon och
jag, fortsätter Rahel, kunde uppskakas som inga andra.
Hon var en allt pröfvande, krigisk, »lättsinnig eller
snarare lättlefvande natur»: »djupare, sannare, klarare
fann jag ingen.» Rahel ej allenast kände att hon
och Pauline båda i sällsynt grad tillhörde »den stora,
mörka, ljusa, lif och åter lif frambringande naturen»:
nej, hon menar att »ett väsen ville naturen göra af oss,
men två måste den göra». Och därför, tillägger Rahel —
med ett af dessa lätt hänkastade yttranden, 30m öppna
oändliga psykologiska perspektiv — därför handlar hon för
mig — d. v. s. i de afseenden där Rahel själf ej ägt
modet och lyckan — medan Pauline kanske kände
att Rahel förvaltade några andra egenskaper å Paulines
vägnar!

Varnhagen, som, å Rahels vägnar sårades genom denna
hennes sammanställning af sig själf och Pauline Wiesel,
betonar att denna senare var en dubbelnatur, medan
Rahels utomordentliga makt och tjusning berodde af den
fullkomliga enhetligheten i hennes natur. Och visserligen
är Rahel Enhetlig i en grad, man sällan finner det:
geni, gemyt, instinkter samverka och stärka hvarandra
istället för att, som hos flertalet, stå i strid med
hvarandra. Men Rahel själf har allt för ofta betonat sitt
missnöje i fråga om disharmonien mellan sin vilja
och sitt m o d till handling, för att man ej i detta
afseende måste ta henne på allvar och; ej hos henne
prisa hvad hon själf kallade sin svaghet: att hon
ej vågade hvad hon enligt sin innersta — och af
hennes samvete godkända — natur ville. Hon vet att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:09:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekrava/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free