Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är dig trogen af lust, af kärlek och af det mest besinningstulla val.
Jag har inga fordringar på dig. Jag är din vän, så som en man
skulle kunna vara det. Du är i intet afseende bunden genom
mig, jag skulle vilja tjäna dig med mitt blod. Och är det ej
naturligt, att jag ändtligen — och detta sker fullt blott genom dig
— ville blifva erkänd... Tro likväl icke, att jag älskar dig alldeles
utan oro. Att äga dig är i hvarje bemärkelse nödvändigt för mig.
Dock, där tillfredsställelsen varit, där förblir den. Och vid hvarje
förlust, vid hvarje brist skulle den vissheten evigt skänka mig
näring: »Jag har en gång ägt den, lifvets lycka!»
Hon låtsar intet hjältemod, hon uttrycker öppet den
saknad, som hindrar henne att njuta grönskan, ljuset,
skuggorna, allt detta de njutit samman, liksom hon
skulle vilja meddela honom hvarje ord, hvarje sken och
skimmer, som gläder henne. Hon säger honom att endast
det, att han kommit in i hennes lif, blifvit »en solglimt
öfver hela synkretsen af det lif, jag har att lefva»; det
hade gifvit henne en känsla af hälsa, stolthet,
tillfredsställelse: hon kände att hennes ödes trollring blifvit
bruten och hon hade mod att nu förlora honom och lefva
vidare. Var det för honom rätt att gå, då skulle han
också göra det, då skulle hon förlora honom med samma
nödvändighet, som blomman faller från trädet och
trädet skulle i alla fall kunna utstå vintern.
»Bör jag själfmörda mig i förväg, emedan jag är
dödlig? ... Det är dumt att vara rädd. Är icke äfven nuet framtid?
Denna vill man alltid ha så skön, så säker!»
Det finnes ingen tid i Rahels lif, som klarare
belyser hennes väsen än denna. En vanlig själfvisk kvinna
skulle, under de gifna omständigheterna, gjort allt för
att behålla Varnhagen kvar i Berlin och ömsom med
köld, ömsom med hetta väckt hans svartsjuka och hans
lidelse. En vanlig osjälfvisk kvinna skulle, under de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
