Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ung, älskande moder lik mig, sina barns käraste väninna och
innerligaste förtrogna, deras kamrat i lek, musik, umgänge,
toalettbestyr, lif och tankar. Du kraftens Herre, hvilket inre, säkert stöd
är icke detta: En sådan mor är Guds ståthållare på jorden. O
Gud, det gifves alltså en lycka här i detta förvirrade jämmer,
men ingen sköter sitt kall, och världen går under...»
Alla barn älskade Rahel lika innerligt som hon
dem: deras egna lekkamrater kunde ej leka eller skratta
bättre med dem än Rahel. Alltid hade de något att
säga henne liksom hon dem och att vara med Rahel
var hennes brorsbarns högsta glädje liksom de själfva
utgjorde hennes.
Jean Paul hade en gång uttryckt som sin mening
att hon borde förbli ogift1. Hon svarade härpå att han
med dessa ord dömde äktenskapet och ett olyckligt sådant
skulle hon visserligen aldrig finna sig i.
»Den, som kränker mitt innersta medgifvande och min
böjelse, har mig blott kvar som fånge.»
Menade han att hon och Varnhagen i inre
mening redan voro gifta — och således kunde förbli ovigda
i yttre mening — då instämde hon å sin egen som å
alla deras vägnar, hvilka med nödvändighet höra
samman. Men fällde Jean Paul sitt yttrande i absolut
mening, då tog han lika mycket miste om hennes innersta
väsen som hennes illvilligaste tadlare, ty han nekade
henne ju därmed också barn!
Rahels äktenskap blef barnlöst men hon, som tackade
Gud för »hvar smula barnaoskuld», erhöll en ersättning
i sin brorsdotters lilla dotter, Elise, hvilken under Rahels
senare år för henne blef »själens läkedom». Hennes skil-
1 »Hon (Rahel) är en konstnärinna, hon danar en helt ny sfär,
hon är en undantagsvarelse, i strid med det vanliga lifvet och
vida höjd däröfver — och därför måste hon också förbli ogift.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
