- Project Runeberg -  Rahel Varnhagen /
147

(1908) [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— »en furstinna!». Med andra ord äga makt att i
fullt personlig och stor stil kunna utöfva den
verksamhet, hon individuellt älskar, enligt de sköna orden:
»Mich unterhält, tröstet und stärkt allein Gutes tun,
Sorgen, Besorgen».

*



Rahels utrop under Wienerkongressen: — »Fy!
Kristna! Och så smörja de åter ihop något i en
kongress !;> — är ett bland flera uttryck för hennes syn på den
politik, som i och med restaurationen satte reaktionen på
kristlig grund i system. Men Rahel fann ej endast den
gamla regimens diplomati och krig fördömliga; hon ansåg
äfven de reformfrågor, som af liberalismen ansågos
så viktiga, utnötta. Man måste, menade hon, börja inse
sin okunnighet och upphöra att bygga samhället där,
hvarest ingen annan grund finnes än själfgjorda fabler:
»Det måste göras en ny uppfinning . . . Det finnes ännu
hos människan fantasi öfrig för idealiska tillstånd, och
denna fantasi fordrar stoff, näring...» Hon hoppas på en
stor man, hvilken vore i stånd att »uppfinna en hög,
allmängiltig lifsåskådning, ett nytt religiöst element, så att
säga, i hvilket det skulle finnas en skärpt syn på
sedligheten, en religion, som skulle gifva alla påbjudna
handlingar en annan riktning, en ny äregirighet».

Intet visar klarare Rahels siarkraft än att hon redan
1820 kände den framtida och högre samhällsordningens
inre samband med en religiös förnyelse. Hon visste
också — detta hade den första franska revolutionen lärt
henne — att de kompakta »villfarelser, som man alls icke
kan få ur hufvudena, till slut falla med dessa». Hon
förutsåg Julirevolutionen och hon kände att Europas folk
visserligen ropade på frihet, men att innerst frågan gällde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:51:36 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekrava/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free