Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och häraf följer att hon, hur äkta hon än var i
umgängeslifvet, dock gaf sitt bästa i samtal med en.
Hon kände att »man aldrig är tillsamman med en
människa, utom då man är ensam med henne», och hon
förstod att — midt i ett sällskap — skaffa sig en sådan
ensam samvaro med en själ.
Än oftare beredde hon sig en sådan vid sidan af
sällskapslifvet. Bettina talar om deras ensamma
aftonstunder, då Rahel under några minuter kunde ge så
mycket genom det »umgänge i anden», som var henne
eget. Bettina betonar äfven att det skönaste af Rahels
själ var hennes »inträngande i det individuella».
Därigenom blef Rahel så »fullkomligt god», så öfverseende,
där andra fördömde . . . »Att vara rättvis är en
gudomlig konst», slutar Bettina, sedan hon, med ett af sina
lyckliga uttryck, sålunda belyst Rahels egenart: Rahel kunde
ännu smaka sältan i det, andra förkastat såsom askan af
ett förbrändt lif. Rahel njöt å sin sida af dessa samtal
med Bettina, då de voro som »två öfver jorden
sväfvande människor», då de talade samman
djupa ting »öfver mänskorna, icke om dem».
Medan andra berömda samtalare — såsom just
M:me Staël — helst framkallade sådana samtalsämnen,
där de själfva kunde glänsa mest, var Rahel ifrig
att undvika de ämnen, där hennes ärlighet skulle nödgat
henne till en för somliga oangenäm uppriktighet.
Rahel sade: >Mitt klander spar jag åt mina vänner. Er
skall jag, när det blir nödigt, sannerligen icke skona. Mitt fria
tänkande, min stolthet, mitt förakt för alla anden fjättrande åsikter
tillkomma blott de klokaste och mest förtrogna bland er. Men
hvarje blandadt sällskap, som samlas hos mig, är jag skyldig att
gratis bjuda godmodighet och trefnad — liksom té och glace.
Här är ju icke fråga om dygder, utan’ om vackra umgängesformer.
11. — Rahel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
