- Project Runeberg -  Skönhet för alla : Fyra uppsatser /
28

(1913) [MARC] Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Skönhet i hemmen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

&ven emedan ljuset självt är det viktigaste i frftga om
lampan och ljuset s&ledes bör bäras av ett underrede,
som varken själv gör väsen av sig eller skymmer andra
förem&l. Varför är t. ex. den korta och tjockhalsade
vinflaskan fulare än en längsmal och finhalsad? Först och
främst emedan man mindre lätt häller ur den förra. Varför
är en tallrik vacker när dess kant prydes med v£l stiliserade
blommor, men däremot ful, när den har en dalkulla i
bottnen? Emedan det är löjligt att äta på en dalkullal
Varför är det enfärgade blomglaset vackrare än det med
blommor målade? Emedan de målade blommorna blanda
bort blomglasets mening, som är att anspråkslöst
framhäva men ej att tävla med de levande blommorna. Och
samma sak gäller om målade frukter på frukttallrikar.
Både de målade frukterna och blommorna verka döda
bredvid de levande. Men en frukttallrik prydes däremot
vackert t. ex. genom blommor i kanten. Allt porslin att
äta på bör helst endast vara sirat i kanten, eller på sin
höjd upplivat genom något lätt bottenornament. Mycket
vridna eller överlastat slipade glas äro, de förra för sköra,
de senare för tunga att vara riktigt vackra. Ju enklare
formen på ett glas är, desto vackrare är det i regeln, och
pokalformen förblir troligen den vackraste.

Varför misshaga konstgjorda blommor och färgade
gräs? Emedan dessa bedrägligt härma den ifriskhetens
lycksalighet* (Ehrensvärd), som blomman själv i
verkligheten meddelar. Om det också blott är en kvist med
höströda blad, ett sparrisgräs med sina bär, en tistel, som
man om vintern kan sticka ned i sina vaser, så äro dessa
vackrare än de konstgjorda blommorna. Varför är det
japanska sättet att ordna blommor enligt deras eget
växtsätt och av endast ett slag i de flesta fall vackrare än
varje annat sätt? Emedan detta just ger ett intryck av
»friskhetens lycksalighet», av att blomman ännu växer.
Varför är det smaklöst att sätta fast vackra tallrikar på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 22:54:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekskonhet/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free