Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Skymningsbrasan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarade sin dotter, dfi hon sporde honom om de båda
glimmande punkterna vid synranden:
Tvenne världar, mitt barn, tvenne världar;
fattigmans eld är en, den andra en stjärna.. .
Men även i fråga om de burgna hemmen finnas de,
som mena att hemkärleken står i så oupplösligt samband
med eldstaden, att den avtager med denna och alldeles
upphör i de land, där elden endast brukas att koka vid!
Så mycket av sanning ligger väl i denna sats, att arten
av hemkänslan utan tvivel är en annan hos de folk, där
inga brasor behövas.
Men dessa söderns folk äga då en ersättning i rikare
solflöden och i allt det myckna goda, som därmed
sammanhänger. De nordbor åter, som ej bland sina käraste
barndomsintryck ha brasan — och dessa stackars män*
niskor bli i kaminernas dagar allt flera — dessa
nordbor få däremot ingen ersättning. De bliva, om icke
sämre, så dock alldeles avgjort fattigare än de, som äga
denna heliga eld bland sina minnen. Och därför bör var
och en, som kan det, låta sina barn växa upp med
brasans grädje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
