- Project Runeberg -  Eldbränder och gnistor /
39

(1876) [MARC] Author: Henrik Bernhard Palmær With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Om Palmær, som på sin tid omgafs och efterföljdes
af en hel skara beundrare, har man utspridt en mängd så
kallade qvicka infall. Palmær var dock icke egentligen
infallsqvick. Hans lynne saknade den smidighet för hvarje
ämne, hvilken fordras för denna egenskap. Hans infall
hade vanligen en djupare betydelse, än den ögonblickliga
qvickheten.

Man talade en gång om E. Gr. Geijer som författare.
Någon anmärkte, att Geijers stil var afbruten och lika
svårläst som snillrik. Palmær smålog pä sitt egna sätt
och sade: "Herrarne ha väl sett, att då man hastigt
svänger omkring en glödande sticka, ser det ut som en hel
ring af eld – så är det med Geijer – det är ljus alltihop;
men bara en enda punkt som glöder – allestädes."

Någon gång kunde Palmær bjuda på en lustighet af
barock natur [1]. Men derjemte låg det en bitter sanning
på botten af hans skämt. Man hade i en församling gjort
ett komministersval, som föreföll något hvar, som kände
den valdes och hans medsökandes meriter, mer än
besynnerligt. En "förman" råkade att fråga Palmær om den
saken, men tillade: "ja, valet var besynnerligt, men jag är
öfvertygad att församlingen röstat efter sitt bästa samvete."
– "Efter samvete?" sade Palmær, "nej i den församlingen
rösta de efter hemmantal." En sådan upplysning
tillintetgjorde all diskussion.

Palmæær kommer att intaga ett rum i vår tids
literaturhistoria; men hans snillrikhet kan aldrig vinna fullt
erkännande. Allt hvad han skref spelade omkring dagens
händelser – hans bästa idéer äro liksom fastknutna vid
någon liten tillfällighet för ögonblicket och tyngas ner i
glömskans djup af vehiklet. Det behöfs redan ganska
mycket studium för att kunna fatta allt det träffande i


[1] Bekant är hans infall: »Rif dig icke i hufvudet -- du kan få
stickor i fingrarna.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eldbrand/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free