Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den vansinnige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som glöda omkring det,
Suga jag vill!
Saligt släcka
Min brännande törst,
För att evigt törsta!
Kra kra! De drufvorna växa inte i er vingård, min
herre! — Pah! Kraxar du, korparnas ålderman, för det
jag ej har någon guldring, att sätta din dotter, den ädla
perlan, uti? — Hm! Jag är rik, som Cræsus. Har inte
Plutus skickat mig ett bref med ett mynttecken, som heter
hoppet, uti? Har jag inte ett slott i luften, så högt opp,
att man derifrån kan höra suset af englarnes vexelkyssar,
ett slott med tinnar af gullpapper och flöjlar af krusflor?
Springa inte deruti — tripp, tripp — opp och ner
vaxdockor med grönskande fötter och förbindligt hviftande
ekorresvansar, och bjuda omkring diamantfrukter i
rubinkorgar och läspa så sött, så ljufligt: "Behagas det, behagas
det?" — Ack, ett adagio! — Det är hon, som kuttrar:
Och fader och moder, de bodde under ö;
De sålde mig bort för liten beta bröd.
Gud tröste den, som skall till det hedniska landet,
att förstöras.
Se! nu sätter sig känslans essentia quinta, som en
silfverdroppe, i ögonen och hviskar tittut! Gråt inte, söta
flicka! Din far är ingen aborre; han nappar lika litet på
kroken efter, som före regnet. Nog blir du drottning ändå;
ty jag är konung i Arkadien. Se på min krona och fatta
mod! Vet du, hvar Arkadien ligger? Det ligger i tredje
himlen, och tredje himlen ligger i luften. — Ditopp — hör
på mitt förslag! ty en flägt af förnuftets vind har flugit
vilse och råkat in i min kajuta — ditopp skola vi bägge,
du och jag, klättra på en stege, som är förfärdigad af det
der mynttecknet och heter hoppets stege, Men sakta,
sakta måste vi stiga och ta nätta fjät; ty stegen är gjord
af spindeltrådar, och om något går sönder — ser du —
så — falla vi — hu! hu! — oåterkalleligt ned i Gajas
evigt gäspande, korpsvarta, iskalla, ulf hungriga gap, grafven.
Stick inte näbben under vingen, min dufva! Dödens
vaggvisa är ändå den skönaste af alla visor. En kraftig poesi!
— ja — den låter så här:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:09:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eldbrand/0057.html
