Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyra bref till Svenska Minerva (mot Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»– de glada dar,
då morgonens dagg låg på lifvet qvar.»[1] –
och mycket har ändrat sig sedan dess.
Min salige fader hade för öfrigt många yttranden,
hvilka som glödande gnistor kommo ur hans mun på samma
gång som han blåste den ymniga tobaksröken ifrån sig,
ty han var en stor tobaksrökare och qvad om tobakspipan
sålunda:
»Du är det yppersta nöje, ty du är satir på dem alla.»
Några af hans till- och genmälen, som rörde svenska
literaturen, skall jag nu berätta för tant.
Då jag frågade honom, hvarför han i senare tider
slagit sig så helt och hållet från all kritik Öfver teatern,
svarade han: "Min son, det är ett dåraktigt försök, att
vilja rensa hönshus, för att deraf göra tempel åt Apollo."
Då jag tillsporde honom om våra yngsta poeter, sträckte
han sina händer mot skyn, tackade Gud och sade: "Prisad
vare Du, o Herre! att svenska språket numera skrifver sig
sjelf, och dymedelst hunnit samma perfektion, som de af
dagdrifvande menniskobarn på ryggen burna positiver. De
spela sjelfva, och Israel dansar gladeligen omkring dem.
Nu låter Du din tjenare fara i frid." Då jag påstod att
Tegnér är en stor skald, jakade min fader, och blåste
derpå några väldiga rökbubblor ur munnen. Jag sade:
"Tegnér är en originel skald," och min fader svarade helt
saktmodigt: "Vet hut, min son!" och lade Oehlenschlägers
och Byrons skrifter framför mig på bordet. "Finnas då
inga yngre svenska författare, hvilka min far högaktar?"
frågade jag en gång. Då utsade han med tydlig röst
namnen Nicander, Vitalis, Dahlgren, Livijn, Atterbom, och
mumlade några andra namn mellan tänderna, hvilka jag
ej kunde urskilja. Då jag blygsamt supplerade listan
med namnet Beskow, föll min salige fader i ett så högljudt,
kollrigt och uthållande skratt, att jag fruktade hans helsa
skulle lida deraf, och vågade jag sedan aldrig gifva honom
några dylika frågor.
Tant torde häri med nöje igenkänna min salig faders
egenheter och bizarrerier. Jag säger "med nöje" emedan
man lika mycket älskar sina vänner för deras små fel, som
för deras små förtjenster. En fullkomlig menniska, ifall en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
